Factoring räddar kassaflödet

Hur står det till med likviditeten egentligen? Att låna pengar med sina fakturor som säkerhet är ett snabbt och enkelt sätt att få loss pengar - långt innan fakturorna är betalda.

Likviditet tycks vara ordet på alla företagares läppar. I tuffa tider lever många företag på marginalen, och själva kassaflödet är ofta skillnaden mellan vinna och försvinna. För projektbaserade uppdrag kan faktureringen ske månader efter den förra kontantinjektionen. Om man därefter ska vänta minst 30 dagar kan det bli svettigt med leverantörsfakturorna.

Lösningen stavas factoring. I begreppet ligger både ren hantering av fakturor och efterföljande hantering av inbetalningar, men det kan även innebära möjligheten för företagaren att belåna eller sälja sin faktura till factoringbolaget.

I regel går det till så att företaget X skapar sin faktura precis som vanligt för att skicka till företaget Y, men istället så skickas den till factoringbolaget Z. Z skriver ut och skickar originalet till Y. Belåningslösningen fungerar så att X erhåller det belopp som fakturorna är belånade med i samband med att fakturorna ställs ut. Företaget Y har alltså fått en faktura precis som vanligt.

På det här sättet kan du med större precision styra hur kassaflödet ska komma att se ut den närmaste tiden. Behövs pengarna imorgon eller om en månad? Friheten att kunna välja själv kan vara avgörande för betalningsförmågan.

Mattias Fornell är frilansande fotograf med egen firma. Han tröttnade för några år sedan på att behöva kräva in små och stora fakturor från sina många olika kunder, och bestämde sig till slut för att anlita en tredje part.
– Jag har inte sålt några fakturor, men bara det att få någon som drev in pengarna åt mig är väl värt det jag betalar i årsavgift för tjänsten. Om man gör affärer med vänner kanske det inte ser så "snyggt" ut att skicka fakturor genom ett factoringbolag, men har man svårt att få betalt för det jobb man gör är det förstås helt klockrent. Frilanstillvaron är redan tillräckligt otrygg som den är.

Rickard Westlund är skandinavisk regionchef på Intrum Justitia. Han har svårt att se någon konkret ökning av efterfrågan på just factoringtjänster i marknaden, men han tror att marknaden är större och att företagen vänder sig till allt fler aktörer.
– Det handlar ju om att få en förstärkning i kassaflödet. Fakturaköp och fakturabelåning har blivit väldigt naturliga finansieringsprodukter som även bankerna erbjuder i form av en rörelsekredit.

Principen är alltså densamma – om du kan visa att du har kundfordringar är det inga problem att få fram kapital. Men att hela tiden få pengarna direkt i handen borde rimligtvis kunna bidra till problem på längre sikt för den som inte är uppmärksam.
– Jag tror inte det är problem om det hanteras väl, säger Rickard Westlund. Det är ett så pass naturligt flöde, och det är inte alla företag som klarar av att vänta till dess de får betalt efter att de utfört jobbet.

Vad är då skillnaden mellan fakturaköp och fakturabelåning? Framförallt är det en fråga om vem som tar ansvar för risken.
– Vid fakturabelåning får man belåna en viss del av sin reskontra. Det blir en relation mellan företaget och finansiären, men risken ligger hela tiden kvar hos dig som företag. Det är i grunden en traditionell bankbelåningsprodukt: du får tex 50 procent nu och 50 procent vid fakturans betalning. Om man däremot pratar om fakturaköp, så får du fullt betalt direkt - efter kostnader. Då överlåts risken till finansiären.

Skillnaden ligger också i priset. Att sälja sina fakturor kostar helt enkelt betydligt mer än att ägna sig åt belåning. Rickard Westlund upplever att det till stor utsträckning är Business to Business-företag som använder sig av den här typen av finansiering.
– Varför vet jag faktiskt inte. Men tidigare var dessa tjänster ganska ovanliga, medan de nu finns överallt som vanliga bankprodukter.

Relationsbyggen kring centercourt

Fråga: Hur kan man räkna hem sin investering i ett idrottsevenemang?
Svar: Genom att maximera insatsen med hjälp av relationsskapande aktiviteter i en sund och prestationsinriktad kontext.

Christer Hult på det tennisinriktade evenemangsbolaget PR Event har en mängd olika yrkesroller som skiftar med årstiderna. Företaget tar ett totalansvar över evenemanget som sträcker sig från finansiering tillsammans med samarbetspartners, till personalfrågor, marknadsföring, produktion, sidoevenemang, praktiskt genomförande och uppföljning.
– Öppenheten inför marknadsföring genom evenemang är större idag än tidigare, säger han. Men samtidigt har företagens krav ökat – de vill se tydliga resultat på sina investeringar.

Christer Hult tycker inte om att använda ordet sponsring, utan menar att det snarare handlar om en väl genomtänkt relationsmarknadsföring.
– Många företag ser ett evenemangssamarbete som en utmärkt arena för att kunna bjuda in befintliga och potentiella kunder och affärskontakter. Just idrott ger dessutom både ett spänningsmoment att samlas kring och en sund och prestationsinriktad miljö att exponeras i.

Han menar att det finns tre huvudkomponenter i ett evenemangsprojekt. Först själva exponeringen gentemot marknaden, där man bygger varumärke. Sen är det den direkta kommunikationen på plats, med exempelvis försäljning, utställningar eller egna events. Sist – men det för tillfället mest växande – är relationsdelen, där man använder evenemanget för att stärka sina kundrelationer.
– Det är viktigt att ställa sig frågor som ”vilken målgrupp är på plats?”; ”är det dem vi vill nå?”; ”vilka kunder ska vi bjuda in?”; ”är de verkligen roade av evenemanget?”, och så vidare. Om det känns rätt kan man utöka sin delaktighet och aktivera partnerskapet – på så sätt kan du också maximera investeringen och lättare räkna hem den. Men det kan ta tid att lära sig, så kontinuitet är också väldigt viktigt för att bli lyckosam, säger Christer Hult.

Swedbank Arena ska locka världsartister till Solna

Stockholm håller på att få en unik arena i världsklass – 2012 ska Swedbank Arena stå klar för allmänheten. Och kring den håller en helt ny stadsdel på att växa fram.

Det första spadtaget till den så kallade Arenastaden togs av prinsessan Victoria 2009, och i år byggs det för fullt i Solna. Råsundastadion ska rivas, och Swedbank Arena kommer därmed att bli Sveriges nya nationalarena för fotboll.
– Det är ett unikt projekt, säger Christian Alexandersson, vd för Swedbank Arena. Det kommer att bli en av Nordeuropas största och mest moderna arenor. Dessutom är den multifunktionell, så att underlagen kan skifta mellan gräs, grus och is beroende på evenemang.

Ska locka hit fler stora evenemang
Vid fotbollsmatcher kommer det att finnas 50.000 sittplatser, och på konserter kan så många som 65.000 åskådare ta del av showen. Christian Alexandersson hoppas därmed kunna locka både fler världsartister och nya typer av evenemang till Stockholmspubliken.
– Vi vet att det finns flera evenemang som aldrig kommer till Stockholm just på grund av att arenornas kapacitet är för låg, säger han. Nu kan vi attrahera projekt av en helt annan magnitud än tidigare. Det är fantastiskt kul att få lägga grunden till något som aldrig funnits förut i Sverige.

Stockholm får ny stadsdel
Arenastaden kommer att förvandla det gamla industriområdet i Solna till en helt ny stadsdel, med nybyggda bostäder för 5.000 boende och verksamheter som totalt sett sysselsätter 15.000 personer. Stadsdelens hotell kommer att drivas av Choice, och ska bland annat innehålla 400 dubbelrum, en bankettsal samt en imponerande skybar, 90 meter ovan jord. I planeringen av området finns också ett tydligt miljöfokus.
– Solna har redan tidigare jobbat mycket med miljöfrågor, men i och med den här nära kommunikationen med pendeltåg och tunnelbana kommer det på allvar att bli en ”compact city”, säger Christian Alexandersson. Allting finns verkligen inom gångavstånd, bara sju minuters tågfärd från Stockholm City.
Artikeln tidigare publicerad i tematidningen Event & Sponsring, distribuerad med SvD och producerad av Mediaplanet sommaren 2010.