Hur står det till med likviditeten egentligen? Att låna pengar med sina fakturor som säkerhet är ett snabbt och enkelt sätt att få loss pengar - långt innan fakturorna är betalda.
Likviditet tycks vara ordet på alla företagares läppar. I tuffa tider lever många företag på marginalen, och själva kassaflödet är ofta skillnaden mellan vinna och försvinna. För projektbaserade uppdrag kan faktureringen ske månader efter den förra kontantinjektionen. Om man därefter ska vänta minst 30 dagar kan det bli svettigt med leverantörsfakturorna.
Lösningen stavas factoring. I begreppet ligger både ren hantering av fakturor och efterföljande hantering av inbetalningar, men det kan även innebära möjligheten för företagaren att belåna eller sälja sin faktura till factoringbolaget.
I regel går det till så att företaget X skapar sin faktura precis som vanligt för att skicka till företaget Y, men istället så skickas den till factoringbolaget Z. Z skriver ut och skickar originalet till Y. Belåningslösningen fungerar så att X erhåller det belopp som fakturorna är belånade med i samband med att fakturorna ställs ut. Företaget Y har alltså fått en faktura precis som vanligt.
På det här sättet kan du med större precision styra hur kassaflödet ska komma att se ut den närmaste tiden. Behövs pengarna imorgon eller om en månad? Friheten att kunna välja själv kan vara avgörande för betalningsförmågan.
Mattias Fornell är frilansande fotograf med egen firma. Han tröttnade för några år sedan på att behöva kräva in små och stora fakturor från sina många olika kunder, och bestämde sig till slut för att anlita en tredje part.
– Jag har inte sålt några fakturor, men bara det att få någon som drev in pengarna åt mig är väl värt det jag betalar i årsavgift för tjänsten. Om man gör affärer med vänner kanske det inte ser så "snyggt" ut att skicka fakturor genom ett factoringbolag, men har man svårt att få betalt för det jobb man gör är det förstås helt klockrent. Frilanstillvaron är redan tillräckligt otrygg som den är.
Rickard Westlund är skandinavisk regionchef på Intrum Justitia. Han har svårt att se någon konkret ökning av efterfrågan på just factoringtjänster i marknaden, men han tror att marknaden är större och att företagen vänder sig till allt fler aktörer.
– Det handlar ju om att få en förstärkning i kassaflödet. Fakturaköp och fakturabelåning har blivit väldigt naturliga finansieringsprodukter som även bankerna erbjuder i form av en rörelsekredit.
Principen är alltså densamma – om du kan visa att du har kundfordringar är det inga problem att få fram kapital. Men att hela tiden få pengarna direkt i handen borde rimligtvis kunna bidra till problem på längre sikt för den som inte är uppmärksam.
– Jag tror inte det är problem om det hanteras väl, säger Rickard Westlund. Det är ett så pass naturligt flöde, och det är inte alla företag som klarar av att vänta till dess de får betalt efter att de utfört jobbet.
Vad är då skillnaden mellan fakturaköp och fakturabelåning? Framförallt är det en fråga om vem som tar ansvar för risken.
– Vid fakturabelåning får man belåna en viss del av sin reskontra. Det blir en relation mellan företaget och finansiären, men risken ligger hela tiden kvar hos dig som företag. Det är i grunden en traditionell bankbelåningsprodukt: du får tex 50 procent nu och 50 procent vid fakturans betalning. Om man däremot pratar om fakturaköp, så får du fullt betalt direkt - efter kostnader. Då överlåts risken till finansiären.
Skillnaden ligger också i priset. Att sälja sina fakturor kostar helt enkelt betydligt mer än att ägna sig åt belåning. Rickard Westlund upplever att det till stor utsträckning är Business to Business-företag som använder sig av den här typen av finansiering.
– Varför vet jag faktiskt inte. Men tidigare var dessa tjänster ganska ovanliga, medan de nu finns överallt som vanliga bankprodukter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar