Rekonstruktion - nygammalt vägval på ruinens brant

I branta nedförsbackar kan det snabbt gå utför. Företag som av olika anledningar riskerar att hamna på obestånd har ibland inga andra utvägar än att lägga ner. Men det finns en sista möjlighet innan en konkurs är ett faktum – företagsrekonstruktion.

Obestånd innebär per definition en oförmåga att betala sina skulder, en oförmåga som inte bara är tillfällig. Men var går då gränsen mellan rekonstruktion och konkurs? Lars Wenne är affärsjurist med inriktning på obeståndsrätt hos Hamilton Advokatbyrå. Han analyserar noga ett företag som begär rekonstruktion.
– Har man inte rätt förutsättningar och ingen likviditet, kanske konkurs är det enda alternativet, säger han. Men om problemen är av en något mer tillfällig art kan det absolut finnas grund för en rekonstruktion. Det krävs dock att företaget är tidigt ute. Efter utredning bedöms om förutsättningar finns – om inte kan en rekonstruktion kanske ske genom konkurs.

Enligt Lars Wenne måste man ställa krav på att det företag som ska rekonstrueras har en pålitlig organisation och att verksamheten ser ut att vara seriös. Ett företag under rekonstruktion måste rätta sig efter vissa särskilda regler bland annat rörande betalningar, presentation av ekonomiska rapporter och annat.
– Det måste också finnas förutsättningar för att fordringsägarna kan komma att acceptera ett rekonstruktionsförfarande. Rätten ska bland annat, efter fordringsägarnas hörande, besluta om en rekonstruktion ska fortgå. Finansiellt kan man genomföra en rekonstruktion med avskrivning av skulder, tillförande av nytt kapital eller omvandling av skulder till aktiekapital. Sakligt kan man genomföra en rekonstruktion genom ändring av verksamhetsområden eller liknande.

Under själva rekonstruktionsprocessen ska företaget kunna överleva och av vikt är hur detta ska lösas rent praktiskt.
– Många säljer av tillgångar för att betala kostnader under ett förfarande men det är oftast inte rätt eftersom man då riskerar att försämra någon fordringsägares säkerhet. Riskerar man att hamna i den situationen är konkurs troligen bättre. Man ska alltid se till vad som är bäst för fordringsägarna och det är inte alltid givet vad som är bäst i olika situationer.

Lars Wenne tror att antalet företagsrekonstruktioner har ökat efter uppmärksamheten med rekonstruktionen av bilbolaget SAAB. Tanken med lagstiftningen var främst att den skulle gälla äldre, lite större företag med många anställda och verksamheter som skulle behöva förändras. Det har dock visat sig att många av de företag som genomgått rekonstruktionsförfaranden är unga bolag med få anställda och låg omsättning. De som genomfört rekonstruktioner har kanske inte alltid haft rätt förutsättningar vilket alltför ofta lett till efterföljande konkurs.
– Faktum är att många rekonstruktioner misslyckas på grund av felaktiga bedömningar, säger han. En konkurs kan faktiskt leda till ett nytt bolag med nya förutsättningar får en helt annan chans på marknaden än ett bolag som försöker genomföra en rekonstruktion som drar ut på tiden, kostar mycket och senare misslyckas.

Oftast är det fordringsägare som efter rekommendation vänder sig till någon av Hamilton Advokatbyrås 40 obeståndsjurister för att få hjälp. Det drabbade företaget är därför ibland inte alls med på noterna från början.
– Det är väl ett sjukdomsfenomen att man inte vill erkänna sin situation, säger Lars Wenne. Vissa kommer till en probleminsikt alldeles för sent. Man borde egentligen anlita oss redan när problemen börjar skymta vid horisonten. Man måste förstås fråga sig varför man har ett negativt resultat och vilka åtgärder man i så fall kan vidta för att ändra på situationen. Det finns ingen anledning att bara sitta och vänta på att en negativ trend ska vända.


Fakta
I Sverige genomförs ungefär 100-200 företagsrekonstruktioner varje år. Mellan januari och maj 2010 genomfördes 2682 konkurser i landet, en minskning med 15 procent från året innan. (Källa: UC)

Artikeln är tidigare publicerad i tematidningen Kredithantering, producerad av Smart Media i juli 2010.