Vagnparkshantering, eller fleet management, handlar om att på bästa sätt förvalta sitt företags fordonsflotta. Det är en invecklad vetenskap, och företaget kan spara mycket tid och pengar på att låta någon annan sköta det.
Fleet management kan ta sin början i dokumenthantering – alla typer av försändelser som rör bilarna och förarna styrs om till fleet management-bolaget som sammanställer och kontrollerar. Men det kan också innebära bland annat hjälp med kostnadsanalys, bilpolicy och drivmedelshantering; hjälp med inköpsavtal och avtal för kringstjänster. Även ersättningsbilar, miljö, säkerhet, kurser, stenskott och p-böter är delar av de alltmer komplexa beräkningarna.
– Vi vill vara företagets bilavdelning helt enkelt, säger Björn Brodin, försäljningschef på AutoPlan. Vi vill vara med från inköp till försäljning och jobbar tillsammans med kunden. Vårt mål är att få både nöjda förare och en nöjd ledning.
Koll på verkstadsfakturorna
Han får medhåll av Jonas Ericsson, som är marknadschef på Swedbank Finans, AutoPlans moderbolag.
– Kunden ska inte få en merkostnad, utan ska kunna spara kostnader tack vare oss. Vi gör en analys av kostnaderna och tar hand om fakturakontroll.
Fleet management handlar bland annat om att se till att det blir rätt kostnader debiterat från verkstaden, och AutoPlan skickar tillbaks mellan fem och sex procent av inkommande fakturor från verkstäderna för att de är feldebiterade. En annan viktig del i helheten är att ta hand om förarnas problem och frågor.
– Vi lägger stor vikt vid förarna, säger Jonas Ericsson. Vi hjälper dem med frågor kring förmånsvärde, bilval, olyckor, vad som händer med bilen vid föräldraledighet – allt som normalt belastar ett företags vardag.
Med makt över miljön
En aktör med 35 000 bilar ute hos svenska företag ser naturligtvis snabbare än någon annan vilka trender som går i bilval och policybeslut. Möjligheten att påverka är en maktfaktor att räkna med.
– Vi föreslår bilpolicy till företaget, och ingen blir förstås gladare än vi om vi kan få in fler miljöbilar, säger Jonas Ericsson. Men en bilpolicy för en treårsperiod är naturligtvis svår – hur ska man tänka kring miljön? Vi måste hålla oss väldigt uppdaterade inom regelverk, trängselskatt och drivmedelsfrågan.
Åkarna leasar hellre än äger
Peter Lennartsson är vd för transportföretaget BEST Transport AB, som i dagsläget har 45 bilar ute på fältet, fördelat på 23 olika självständiga åkare. Man använder sig av en viss form av fleet management, men inte genom någon tredje part.
– Vi har ett trafikledningssystem som vi byggt själva, men det börjar bli ett antal år sedan. Vi ser över nu om vi eventuellt ska byta system.
Åkarna skaffar sina egna bilar i egna företag, och Peter Lennartsson tror inte att det ligger någon särskild prestige i att äga sin bil.
– Nej, i budbilsbranschen har det alltid varit väldigt vanligt med leasing, nästan alla våra åkare leasar. Det är ofta unga killar som inte har så mycket eget kapital. Att kunna dra av halva momsen är också en viktig faktor. Det kan man ju inte när man köper sin bil.
Artikeln tidigare publicerad i bilagan Leasing, producerad av Mediaplanet och distribuerad med DI november 2008.
måndag, april 27, 2009
Leasing: Rätt finansiering på rätt plats
Vissa saker lämpar sig bättre att leasa än andra. Med rätt villkor och smidiga rutiner kan vissa objekt vara värt att hålla utanför den ordinarie investeringsbudgeten. Truckar till exempel.
Stenborgs Truckar AB är generalagent för Mitsubishis gaffeltruckar i Sverige. Men vid leasingaffärer behöver inte företaget ta någon risk. Deras finansieringspartner DnB Nor gör kreditvärdering av kunden, köper trucken och leasar ut den på ett så enkelt sätt som möjligt.
Truckar för miljoner
Grundaren Wille Stenborg började som trucktekniker på 70-talet och fortsatte senare med sin egen verkstad. Han inledde ett samarbete på med den dåvarande generalagenten för Mitsubishi, och övertog rollen själv 1982. Idag omsätter företaget årligen mellan 65-70 miljoner kronor.
– Vi vill hjälpa till att lösa kundens problem hela vägen, säger Mats Nyberg, försäjlningschef på Stenborgs Truckar.
I problemlösningen ingår ett erbjudande om finansiering. Mats Nyberg tycker att han tillsammans med sin finansieringspartner kan erbjuda förmånliga erbjudande med bra räntevillkor. Fem års lease är vanligast då tre år ger för höga månadskostnader. Kunderna är allt ifrån en ensam entreprenör med truckbehov till bjässar som ABB, som leasar tio i taget. Trenden pekar mot allt mer operationell leasing.
Leasing inget självändamål
Lars-Göran Sjöberg är inköpschef på Ramirent, som sysslar med uthyrning av bland annat anläggninsmaskiner, bodar och liftar. Företaget leasar ett tiotal truckar till Ramirents avdelningar i Uppsala och Stockholm. Sjöberg ser leasing som en möjlighet, inget självändamål.
– Vi använder truckarna i egen verksamhet. Vi leasar helt enkelt för att slippa använda vårt eget investeringsmedel.
En gaffeltruck kan kosta mellan 45 000 kronor för de minsta varianterna och upp till en miljon kronor för de mest muskulösa. Det kan med andra ord rulla iväg många kronor på något som kanske är nödvändigt för att bedriva sin verksamhet.
– Att leasa är förstås en bra lösning om man har begränsat med investeringsmedel, säger Lars-Göran Sjöberg. Annars försöker vi äga så mycket som möjligt.
Mats Nyberg på Stenborgs Truckar ser en tydlig ökning av andelen leasingkunder.
– Det är ofta bättre förräntning med pengarna i bolaget än att investera dem i en truck. Men det är alltid en avvägning. Det är ju i alla fall betydligt enklare än att ta banklån.
Är det någon skillnad mot att jobba med leasing av bilar?
– Nej, jag kan inte se någon skillnad alls. Det är bara större maskiner, inte mer komplexa beräkningar. Men det gäller att ha en finansieringspartner som kan branschen ordentligt och som vet hur man värderar objektet på bästa sätt.
Artikeln tidigare publicerad i bilagan Leasing, producerad av Mediaplanet och distribuerad med DI november 2008.
Stenborgs Truckar AB är generalagent för Mitsubishis gaffeltruckar i Sverige. Men vid leasingaffärer behöver inte företaget ta någon risk. Deras finansieringspartner DnB Nor gör kreditvärdering av kunden, köper trucken och leasar ut den på ett så enkelt sätt som möjligt.
Truckar för miljoner
Grundaren Wille Stenborg började som trucktekniker på 70-talet och fortsatte senare med sin egen verkstad. Han inledde ett samarbete på med den dåvarande generalagenten för Mitsubishi, och övertog rollen själv 1982. Idag omsätter företaget årligen mellan 65-70 miljoner kronor.
– Vi vill hjälpa till att lösa kundens problem hela vägen, säger Mats Nyberg, försäjlningschef på Stenborgs Truckar.
I problemlösningen ingår ett erbjudande om finansiering. Mats Nyberg tycker att han tillsammans med sin finansieringspartner kan erbjuda förmånliga erbjudande med bra räntevillkor. Fem års lease är vanligast då tre år ger för höga månadskostnader. Kunderna är allt ifrån en ensam entreprenör med truckbehov till bjässar som ABB, som leasar tio i taget. Trenden pekar mot allt mer operationell leasing.
Leasing inget självändamål
Lars-Göran Sjöberg är inköpschef på Ramirent, som sysslar med uthyrning av bland annat anläggninsmaskiner, bodar och liftar. Företaget leasar ett tiotal truckar till Ramirents avdelningar i Uppsala och Stockholm. Sjöberg ser leasing som en möjlighet, inget självändamål.
– Vi använder truckarna i egen verksamhet. Vi leasar helt enkelt för att slippa använda vårt eget investeringsmedel.
En gaffeltruck kan kosta mellan 45 000 kronor för de minsta varianterna och upp till en miljon kronor för de mest muskulösa. Det kan med andra ord rulla iväg många kronor på något som kanske är nödvändigt för att bedriva sin verksamhet.
– Att leasa är förstås en bra lösning om man har begränsat med investeringsmedel, säger Lars-Göran Sjöberg. Annars försöker vi äga så mycket som möjligt.
Mats Nyberg på Stenborgs Truckar ser en tydlig ökning av andelen leasingkunder.
– Det är ofta bättre förräntning med pengarna i bolaget än att investera dem i en truck. Men det är alltid en avvägning. Det är ju i alla fall betydligt enklare än att ta banklån.
Är det någon skillnad mot att jobba med leasing av bilar?
– Nej, jag kan inte se någon skillnad alls. Det är bara större maskiner, inte mer komplexa beräkningar. Men det gäller att ha en finansieringspartner som kan branschen ordentligt och som vet hur man värderar objektet på bästa sätt.
Artikeln tidigare publicerad i bilagan Leasing, producerad av Mediaplanet och distribuerad med DI november 2008.
Leasing: Det flexibla kontoret
Varför investera dyra pengar i en kopiator, kaffemaskin eller datorpark när värdet garanterat kommer att sjunka? Allt fler företag upptäcker hur lättrörligt det kan vara att leasa sina inventarier. Och lägga tid och pengar på kärnverksamheten.
Datorer och kopiatorer som snabbt minskar i värde lönar sig sällan att äga. Att leasa kontorsinventarier kan ge en lättöverskådlig bild av de faktiska kostnaderna. Många väljer idag också att hyra sådant som kaffemaskiner, vilket faktiskt är den maskin som ger upphov till mest diskussion på kontoret. Det blir allt vanligare med fullservice-lösningar även där.
Varje utskrift räknas
Ulf Ejdesjö är försäljningschef på NRG Scandinavia AB, som leasar ut bland annat kopiatorer och skrivare till företag.
– Vi ser en trend i att allt fler tar bort sina utspridda mindre skrivare och sätter ut en multifunktionsskrivare istället. Skrivare kan vara väldigt billiga vid en första anblick, men då räknar man inte med driftskostnader, förbrukningsmaterial och personalens tid för att sköta dem.
För kontroll och analys används en liten box som placeras hos kunden, och som sammanställer alla de leasade maskinernas räkneverk. Både kunden och leverantören kan se var det skrivs ut mer än vanligt, var det behövs byta toner och var eventuella återkommande fel uppstår. Det må låta som triviala bekymmer på ett stort företag, men Ulf Ejdesjö är av en annan uppfattning.
– Att se över det här flödet kan innebära stora kostnadsbesparingar i slutändan, särskilt om man samtidigt kan effektivisera arbetstiden på företaget. Men det är få som gör den kopplingen.
Förlegade avtal
Företaget Flexirent erbjuder uthyrning och leasing från några timmar upp till flera år, främst inom datorer, projektorer och annan teknisk utrustning. Nystartade företag, som ofta har svårt att få bankkredit, kan till exempel hyra en första begagnad dator för att få en låg startkostnad.
Mikael Valier är marknadschef på Flexirent, men kallar sig också gärna finansieringsmäklare.
– Vi ser även efter vilka avtal kunden skulle tjäna på att säga upp, omförhandla eller förlänga. Många sitter och betalar för gammal utrustning bara för att ingen brytt sig om att säga upp avtalet.
Han menar att det viktiga funktionsperspektivet inom leasing gör att traditionella tre- till femåriga avtal utan uppgraderingsoption är förlegade. Och alla som ägt en laptop vet hur länge tre år kan vara.
– Företagen har generellt väldigt dålig koll på sina datorer. Alltför många vet inte vad man äger eller vad som leasas, eller av vem.
Vad missar många att man faktiskt kan leasa?
– Möbler, produktionsmaskiner, tryckpressar – egentligen allt som är förenat med lite större kostnader som det är bättre att fördela i tiden, säger Mikael Valier.
Artikeln tidigare publicerad i bilagan Leasing, producerad av Mediaplanet och distribuerad med DI november 2008.
Datorer och kopiatorer som snabbt minskar i värde lönar sig sällan att äga. Att leasa kontorsinventarier kan ge en lättöverskådlig bild av de faktiska kostnaderna. Många väljer idag också att hyra sådant som kaffemaskiner, vilket faktiskt är den maskin som ger upphov till mest diskussion på kontoret. Det blir allt vanligare med fullservice-lösningar även där.
Varje utskrift räknas
Ulf Ejdesjö är försäljningschef på NRG Scandinavia AB, som leasar ut bland annat kopiatorer och skrivare till företag.
– Vi ser en trend i att allt fler tar bort sina utspridda mindre skrivare och sätter ut en multifunktionsskrivare istället. Skrivare kan vara väldigt billiga vid en första anblick, men då räknar man inte med driftskostnader, förbrukningsmaterial och personalens tid för att sköta dem.
För kontroll och analys används en liten box som placeras hos kunden, och som sammanställer alla de leasade maskinernas räkneverk. Både kunden och leverantören kan se var det skrivs ut mer än vanligt, var det behövs byta toner och var eventuella återkommande fel uppstår. Det må låta som triviala bekymmer på ett stort företag, men Ulf Ejdesjö är av en annan uppfattning.
– Att se över det här flödet kan innebära stora kostnadsbesparingar i slutändan, särskilt om man samtidigt kan effektivisera arbetstiden på företaget. Men det är få som gör den kopplingen.
Förlegade avtal
Företaget Flexirent erbjuder uthyrning och leasing från några timmar upp till flera år, främst inom datorer, projektorer och annan teknisk utrustning. Nystartade företag, som ofta har svårt att få bankkredit, kan till exempel hyra en första begagnad dator för att få en låg startkostnad.
Mikael Valier är marknadschef på Flexirent, men kallar sig också gärna finansieringsmäklare.
– Vi ser även efter vilka avtal kunden skulle tjäna på att säga upp, omförhandla eller förlänga. Många sitter och betalar för gammal utrustning bara för att ingen brytt sig om att säga upp avtalet.
Han menar att det viktiga funktionsperspektivet inom leasing gör att traditionella tre- till femåriga avtal utan uppgraderingsoption är förlegade. Och alla som ägt en laptop vet hur länge tre år kan vara.
– Företagen har generellt väldigt dålig koll på sina datorer. Alltför många vet inte vad man äger eller vad som leasas, eller av vem.
Vad missar många att man faktiskt kan leasa?
– Möbler, produktionsmaskiner, tryckpressar – egentligen allt som är förenat med lite större kostnader som det är bättre att fördela i tiden, säger Mikael Valier.
Artikeln tidigare publicerad i bilagan Leasing, producerad av Mediaplanet och distribuerad med DI november 2008.
Leasing: Finansiering i finanskris
Att ”dra åt svångremmen” i tuffa tider är inte svårt – alla har kostnader som kan bantas och klippas. Men att gå på sparlåga gör ingen glad. Se över ägande och tillgångar istället – där kan det finnas mycket pengar att både spara och frigöra, för att istället gasa sig ur lågkonjunkturen.
Den nya tidens företagande ställer höga krav på flexibilitet. Företaget som är lättombytligt, kvicktänkt och strömlinjeformat klarar sig bättre när omvärlden förändras. Det vet både stora superbrands som Nike som outsourcar i princip allt, och små medieförlag som knappt har några anställda.
Nu handlar leasing i större utsträckning om att frigöra investeringskapital än om att outsourca, men tankegången är densamma: varför binda upp dig i ett ägande som garanterat minskar i värde? Bilar är förstås typexemplet på leasing i Sverige, men allt fler börjar upptäcka möjligheten att leasa alla tänkbara och otänkbara objekt. Den djupt rotade föreställningen om att leasing skulle vara dyrt börjar också ruckas på.
– Jag tror att det beror på det tidigare gjordes många stora offentliga upphandlingar med leasing som per definiton var dyra, säger Göran Steenie, kreditchef på SG Finans. Men då fanns det bara ett fåtal leasingaktörer, vilket förstås triggade priserna. Nu har branschen blivit bättre på att prissätta efter vad kunden är villig att betala. Dessutom har företagen blivit mycket bättre på att jämföra och göra egna bedömningar av olika erbjudanden.
Ökar leasing i lågkonjunktur?
När vi går mot tuffare ekonomiska tider är det naturligt att försöka se över sin finansiella situation. Det är inte främmande att anta att andelen leasingtagare kommer att öka när allt fler försöker att inte binda upp för mycket kapital i nya investeringar. Men det är inte fullt så enkelt.
– Det är för tidigt att dra sådana slutsatser nu, menar Kjell Mattsson på Nordea Finans. Vad vi däremot har märkt är en avmattning i investeringsbesluten generellt.
Försöker ni rikta om lån mot leasing istället?
– Nej, det gör vi inte. Leasing är en så etablerad praksis, så det behövs inte.
Så kallat sale-and-leaseback är Nordea Finans ”ytterst försiktiga med”, främst på grund av snåriga regelverk och juridiska gråzoner. Företeelsen innebär att ett företag exempelvis kan sälja sin maskinpark till ett finansbolag som sedan leasar ut den igen till företaget. Göran Steenie på SG Finans tror att det kommer att öka i finanskrisens kölvatten.
– Ja det tror jag. Det är ett sätt att frigöra kapital till bolaget och det finns bra rutiner för att bestämma värdet på ett objekt. Sale-and-leaseback är knepigt, eftersom det dels är väldigt svårt att göra korrekta värdeingar; dels eftersom det är en viss process som krävs innan äganderätten övergår till köparen som ska leasa ut.
Nya typer av objekt
De mest typiska exemplen på nya leasingmöjligheter uppenbarar sig i tunga och investeringsintensiva objekt som tryckpressar, energiteknik, medicinsk utrustning och industrimaskiner, men även mindre som servrar, projektorer och kaffemaskiner.
Men det är inte bara företagen som drar åt svångremmen. Även bankerna blir mer försiktiga i sina bedömningar av lån och kredit. Göran Steenie tror att fokus hos företagen kommer att ligga i effektiviseringsåtgärder.
– Man kan anta att investeringar som effektiviserar och rationaliserar kommer före tunga investeringar i produktion ett tag framöver. Man säger ju att en lågkonjunktur är ett bra tillfälle att rusta eftersom man då står stark och redo när det svänger igen.
Hur kan man effektivisera utan investeringar menar du?
– Ett exempel kan vara leasing av IT-lösningar. I en lågkonjunktur behöver man kanske effektivisera i organisationen och uppgradera sig inför bättre tider, samtidigt som man inte vill sitta med ett eget avskrivningsunderlag.
Artikeln tidigare publicerad i bilagan Leasing, producerad av Mediaplanet och distribuerad med DI november 2008.
Den nya tidens företagande ställer höga krav på flexibilitet. Företaget som är lättombytligt, kvicktänkt och strömlinjeformat klarar sig bättre när omvärlden förändras. Det vet både stora superbrands som Nike som outsourcar i princip allt, och små medieförlag som knappt har några anställda.
Nu handlar leasing i större utsträckning om att frigöra investeringskapital än om att outsourca, men tankegången är densamma: varför binda upp dig i ett ägande som garanterat minskar i värde? Bilar är förstås typexemplet på leasing i Sverige, men allt fler börjar upptäcka möjligheten att leasa alla tänkbara och otänkbara objekt. Den djupt rotade föreställningen om att leasing skulle vara dyrt börjar också ruckas på.
– Jag tror att det beror på det tidigare gjordes många stora offentliga upphandlingar med leasing som per definiton var dyra, säger Göran Steenie, kreditchef på SG Finans. Men då fanns det bara ett fåtal leasingaktörer, vilket förstås triggade priserna. Nu har branschen blivit bättre på att prissätta efter vad kunden är villig att betala. Dessutom har företagen blivit mycket bättre på att jämföra och göra egna bedömningar av olika erbjudanden.
Ökar leasing i lågkonjunktur?
När vi går mot tuffare ekonomiska tider är det naturligt att försöka se över sin finansiella situation. Det är inte främmande att anta att andelen leasingtagare kommer att öka när allt fler försöker att inte binda upp för mycket kapital i nya investeringar. Men det är inte fullt så enkelt.
– Det är för tidigt att dra sådana slutsatser nu, menar Kjell Mattsson på Nordea Finans. Vad vi däremot har märkt är en avmattning i investeringsbesluten generellt.
Försöker ni rikta om lån mot leasing istället?
– Nej, det gör vi inte. Leasing är en så etablerad praksis, så det behövs inte.
Så kallat sale-and-leaseback är Nordea Finans ”ytterst försiktiga med”, främst på grund av snåriga regelverk och juridiska gråzoner. Företeelsen innebär att ett företag exempelvis kan sälja sin maskinpark till ett finansbolag som sedan leasar ut den igen till företaget. Göran Steenie på SG Finans tror att det kommer att öka i finanskrisens kölvatten.
– Ja det tror jag. Det är ett sätt att frigöra kapital till bolaget och det finns bra rutiner för att bestämma värdet på ett objekt. Sale-and-leaseback är knepigt, eftersom det dels är väldigt svårt att göra korrekta värdeingar; dels eftersom det är en viss process som krävs innan äganderätten övergår till köparen som ska leasa ut.
Nya typer av objekt
De mest typiska exemplen på nya leasingmöjligheter uppenbarar sig i tunga och investeringsintensiva objekt som tryckpressar, energiteknik, medicinsk utrustning och industrimaskiner, men även mindre som servrar, projektorer och kaffemaskiner.
Men det är inte bara företagen som drar åt svångremmen. Även bankerna blir mer försiktiga i sina bedömningar av lån och kredit. Göran Steenie tror att fokus hos företagen kommer att ligga i effektiviseringsåtgärder.
– Man kan anta att investeringar som effektiviserar och rationaliserar kommer före tunga investeringar i produktion ett tag framöver. Man säger ju att en lågkonjunktur är ett bra tillfälle att rusta eftersom man då står stark och redo när det svänger igen.
Hur kan man effektivisera utan investeringar menar du?
– Ett exempel kan vara leasing av IT-lösningar. I en lågkonjunktur behöver man kanske effektivisera i organisationen och uppgradera sig inför bättre tider, samtidigt som man inte vill sitta med ett eget avskrivningsunderlag.
Artikeln tidigare publicerad i bilagan Leasing, producerad av Mediaplanet och distribuerad med DI november 2008.
48 timmar i Kuala Lumpur
Kuala Lumpur (KL) är staden som tycks vara skapt för ett par dagars pitstop inför vidare resa. Lyxshopping, jättehotell och spektakulär arkitektur blandas med blinkande billboards och stekoset från gatuhörnens kulinariska stordåd.
För många svenskar är KL kanske det första mötet med Sydostasien; man kanske är tvungen att stanna en natt på genomresa någon annanstans. Vi säger: varför inte stanna två? Låt oss snabbguida dig till några av guldkornen i en stad som verkligen har allt – bra shopping, grymma hotell, coola barer, låga priser, spännande utflyktsmål och fantastisk mat.
KL är precis så där ”sjudande” som man alltid läser att storstäder ska vara, men sällan är. Det lika nötta ordet ”smältdegel” bör också användas med yttersta varsamhet i resereportage, men för KL är det annorlunda. Blandningen av malajer, kineser och indier är både dynamisk och politiskt laddad, men samexistensen av dessa tre komplett olika kulturer, språk, alfabet, religioner och kök fungerar mestadels riktigt bra. I ett land som 2008 firar blott 51 år av självständighet från de brittiska kolonialherrarna ligger framtid och utveckling i fokus. På landsbygden lever fortfarande jordbruket, fruktodlingarna, folkdräkterna och den lokala bykulturen kvar, men i huvudstaden shoppar man Chanel och dansar breakdance.
Det är till stor del turismen som gör staden levande – under 2008 hoppas Tourism Malaysia på 22,5 miljoner gästnätter i hela landet, varav en stor del naturligtvis förläggs till huvudstaden. Men som västerländsk turist i KL är det svårt att märka av den enorma folktillströmningen – främst för att staden är så oerhört kosmopolitisk i sig självt, men också eftersom de flesta turister är från andra asiatiska länder, ofta från Mellanöstern. I Malaysia råder religionsfrihet, men landet räknas fortfarande som muslimskt, vilket tilltalar turister från arabländerna.
KL lyckas kombinera Singapores futuristiska och kommersiellt drivna superföretagande med Bangkoks myllrande och kaotiska stadsbild. Resultatet är en asiatisk storstad som både är innovativt imponerande och charmigt skitig på en och samma gång – iögonenfallande färgstark på ett till synes oplanerat sätt. Det märks att staden har växt de senaste tio åren, och nu börjar man få muskler nog att på allvar ta upp kampen med sina närliggande storasyskon.
10.00 – Dags för utflykt!
Lake Gardens
Hit ska du gå innan solen börjat bli riktigt het. Strosa runt i den vackra orkidéeparken, gå in i fjärilsträdgården eller fågelparken och försök fånga några på bild. Kostar bara några kronor i inträde.
Aquaria
Under KL Convention Centre Complex
Hälsa på jättespindlarna, den gristrynade sköldpaddan, rockorna, ormarna och den relativt stora hajen. Bara en glasvägg är skillnaden mellan ”turist” och ”lunch”. Bra att komma dit innan skolklasserna.
Putrajaya
Har du lite extra tid och ett större intresse för Malaysia ska du absolut försöka ta en tur till Putrajaya, som är den nybyggda administrativa huvudstaden strax utanför KL. Ett prestigebygge signerat förre premiärministern Dr Mahathir Mohamad, där endast de statligt anställda bor och arbetar, och därmed åtnjuter en… begränsad kontakt med folket, får man väl säga. Men det är vackert också, på ett lite obehagligt, sterilt sätt. Besök den vackra jättemoskén och låt dig imponeras.
16.00 – Shopping
Bukit Bintang
Detta är lyxshopparnas paradgata, men om du letar finns det också en hel del superbillig shopping på Bukit Bintang. Bland de många galleriorna utmärker sig BB Plaza som härligt gyttrig och prisvärd för skor och kläder, medan till exempel Starhill Gallery är paradiset för dig med den stora plånboken.
Plaza Low Yat
No 7, Jalan Bintang
För tekniknörden kan skoshoppandet ta musten ur en. Tillflyktsorten heter Low Yat, och är KL:s största renodlade IT-galleria, bara ett par kvarter från Bukit Bintang. Här kan du köpa billiga laptops, kamerautrustning eller mobiler. Vi försökte pruta, men lyckades inte alls. Känn dig fram.
Chinatown
Petaling Street
Om du älskar tanken på fejkväskor, fejkklockor, fejkparfymer, fejkmärkessneakers och, ja det mesta som går att fejka eller piratkopiera egentligen – då ska du promenera till Chinatown på kvällstid. Då myllrar det på Petaling Street som i en myrstack av köpare och säljare. Fundera på vad du vill ha, håll hårt i värdesakerna och ta på stenansiktet. Här finns även billigt boende och prisvärd mat.
20.00 - Middag
Jalan Alor
När du är i Malaysia måste du prova den lokala maten. På riktigt alltså. Det är på gatan det händer, och i centrala KL är det Jalan Alor som gäller, ett stenkast från den stora shoppinggatan Bukit Bintang. Varje kväll kan du välja mellan ett trettiotal olika gatustånd och småhak, de flesta med sin egen specialitet för 10-15 kronor. Beställ in ett par stora och iskalla Tiger-öl, sätt dig vid ett plastbord mitt i myllret och se nattlivet passera.
Asian Heritage Row
Jalan Doraisamy, bredvid Sheraton Imperial
För lite hippare stämning kan vi rekommendera Asian Heritage Row i utkanten av stan. För bara tre år sedan var dessa gamla kolonialbyggnader ruttna och fallfärdiga. Nu inhyser de femton olika moderna restauranger, barer och nattklubbar.
Starhill Gallery
Jalan Bukit Bintang
I bottenvåningen på gallerian finner du tolv sköna restauranger och barer i helt olika stilar – den ena märkligare än den andra. Även om du inte är hungrig är det ändå värt ett besök bara för att titta på den spektakulära inredningen.
23.00 – Utgång!
Luna bar
Pacific Regency Hotel Apartments, våning 33/34
Börja kvällen med cocktails i en riktig rooftop bar. Du kanske inte ska bada i den stora poolen som finns där dansgolvet borde vara, men den ger onekligen en skön känsla. På helgerna kan det vara inträde. Missa inte coola Cristallo som ligger på samma våning.
SkyBar
Traders Hotel, KLCC, våning 33
Varför inte prova ännu en bar med makalös utsikt? SkyBar huserar på 33:e våningen i Shangri-La-hotellet Traders, mitt i smeten. Baren har under hösten haft stängt för ombyggnad. Vi som sett stället innan har förstås höga förväntningar på resultatet.
Zouk KL
113 Jalan Ampang
I Singapore har Zouk alltid stått för bokningar av house- och techno-dj:s i absoluta världsklass, och vissa hävdar att det är en av världens bästa nattklubbar. Sedan några år tillbaka huserar klubben även i KL; stället stoltserar med fyra dansgolv varav det största kan ta två tusen personer. Var beredd på en helkväll – och att betala inträde.
03.00 Hotell
The Gardens
Mid-Valley City, Lingkaran Syed Putra
Du som vill kunna shoppa utan att röra på dig väljer The Gardens Hotel, tio minuter från centrum. Gallerian The Gardens ligger vägg ivägg med Mid-Valley Mega Mall, som är lika stor som en svensk småstad. Medan Mega Mall är till för oss alla, koncentrerar sig the Gardens bara på lyxmärken och en sober designstämning. Så är fallet även på det egna hotellet, som har fantastisk mat och sköna rum.
Ritz-Carlton
168 Jalan Imbi
På Ritz-Carlton är det anrikt och lyxigt på det där mustigt manliga viset. Välj ett Club Executive-rum så ingår en butler dygnet runt. Dessutom kan du avnjuta canapéer och drinkar hela dagarna i den närliggande pianobaren Club Lounge. Hotellet ligger mitt i stan, har ypperlig service och ett härligt spa som vi varmt kan rekommendera.
Hotel Maya
Hotel Maya har vunnit priser både för sin design och sin inredning. En eklektiskt inredd och löjligt avkopplande Sky lounge finns till ditt förfogande, som även kan hyras för privata tillställningar. Rummen är teknologiskt och utsiktsmässigt välutrustade, och spapoolen är bland det ballaste vi sett där den ligger insprängd mitt i höghuset som en svävande skokartong.
Fakta Kuala Lumpur
Invånare: ca 1,3 miljoner
Valuta: 1 Ringgit (RM) = 2 kr
Tidsskillnad: 6 eller 7 timmar (beroende på sommar- eller vintertid)
Bästa tid på året: Varmt året runt. Minst regn mars-september.
Restid: 11-12 timmar non-stop.
Missa inte... att prova snabbtåget KLIA Express när du ska till flygplatsen. Checka in väskorna vid tåget och hoppa på. Du slipper allt köande på flygplatsen och kan gå direkt till gaten.
Undvik... uppenbara turistfällor. Petronas Twin Towers är häftiga, men att besöka deras Sky bridge är ganska meningslöst. Strunta också i det kungliga palatset. Man får inte ens komma in genom grindarna, och kom igen – hur kul är egentligen ett vaktbyte att titta på?
Reser du med barn?
Prova att kombinera shopping med landets största nöjespark inomhus i Berjaya Times Square, mitt i stan. En berg- och dalbanetur bland butikerna kanske? www.timessquarekl.com
Text & foto: Christian och Eleonora von Essen
Artikeln tidigare publicerad i Escape 360, hösten 2008.
För många svenskar är KL kanske det första mötet med Sydostasien; man kanske är tvungen att stanna en natt på genomresa någon annanstans. Vi säger: varför inte stanna två? Låt oss snabbguida dig till några av guldkornen i en stad som verkligen har allt – bra shopping, grymma hotell, coola barer, låga priser, spännande utflyktsmål och fantastisk mat.
KL är precis så där ”sjudande” som man alltid läser att storstäder ska vara, men sällan är. Det lika nötta ordet ”smältdegel” bör också användas med yttersta varsamhet i resereportage, men för KL är det annorlunda. Blandningen av malajer, kineser och indier är både dynamisk och politiskt laddad, men samexistensen av dessa tre komplett olika kulturer, språk, alfabet, religioner och kök fungerar mestadels riktigt bra. I ett land som 2008 firar blott 51 år av självständighet från de brittiska kolonialherrarna ligger framtid och utveckling i fokus. På landsbygden lever fortfarande jordbruket, fruktodlingarna, folkdräkterna och den lokala bykulturen kvar, men i huvudstaden shoppar man Chanel och dansar breakdance.
Det är till stor del turismen som gör staden levande – under 2008 hoppas Tourism Malaysia på 22,5 miljoner gästnätter i hela landet, varav en stor del naturligtvis förläggs till huvudstaden. Men som västerländsk turist i KL är det svårt att märka av den enorma folktillströmningen – främst för att staden är så oerhört kosmopolitisk i sig självt, men också eftersom de flesta turister är från andra asiatiska länder, ofta från Mellanöstern. I Malaysia råder religionsfrihet, men landet räknas fortfarande som muslimskt, vilket tilltalar turister från arabländerna.
KL lyckas kombinera Singapores futuristiska och kommersiellt drivna superföretagande med Bangkoks myllrande och kaotiska stadsbild. Resultatet är en asiatisk storstad som både är innovativt imponerande och charmigt skitig på en och samma gång – iögonenfallande färgstark på ett till synes oplanerat sätt. Det märks att staden har växt de senaste tio åren, och nu börjar man få muskler nog att på allvar ta upp kampen med sina närliggande storasyskon.
10.00 – Dags för utflykt!
Lake Gardens
Hit ska du gå innan solen börjat bli riktigt het. Strosa runt i den vackra orkidéeparken, gå in i fjärilsträdgården eller fågelparken och försök fånga några på bild. Kostar bara några kronor i inträde.
Aquaria
Under KL Convention Centre Complex
Hälsa på jättespindlarna, den gristrynade sköldpaddan, rockorna, ormarna och den relativt stora hajen. Bara en glasvägg är skillnaden mellan ”turist” och ”lunch”. Bra att komma dit innan skolklasserna.
Putrajaya
Har du lite extra tid och ett större intresse för Malaysia ska du absolut försöka ta en tur till Putrajaya, som är den nybyggda administrativa huvudstaden strax utanför KL. Ett prestigebygge signerat förre premiärministern Dr Mahathir Mohamad, där endast de statligt anställda bor och arbetar, och därmed åtnjuter en… begränsad kontakt med folket, får man väl säga. Men det är vackert också, på ett lite obehagligt, sterilt sätt. Besök den vackra jättemoskén och låt dig imponeras.
16.00 – Shopping
Bukit Bintang
Detta är lyxshopparnas paradgata, men om du letar finns det också en hel del superbillig shopping på Bukit Bintang. Bland de många galleriorna utmärker sig BB Plaza som härligt gyttrig och prisvärd för skor och kläder, medan till exempel Starhill Gallery är paradiset för dig med den stora plånboken.
Plaza Low Yat
No 7, Jalan Bintang
För tekniknörden kan skoshoppandet ta musten ur en. Tillflyktsorten heter Low Yat, och är KL:s största renodlade IT-galleria, bara ett par kvarter från Bukit Bintang. Här kan du köpa billiga laptops, kamerautrustning eller mobiler. Vi försökte pruta, men lyckades inte alls. Känn dig fram.
Chinatown
Petaling Street
Om du älskar tanken på fejkväskor, fejkklockor, fejkparfymer, fejkmärkessneakers och, ja det mesta som går att fejka eller piratkopiera egentligen – då ska du promenera till Chinatown på kvällstid. Då myllrar det på Petaling Street som i en myrstack av köpare och säljare. Fundera på vad du vill ha, håll hårt i värdesakerna och ta på stenansiktet. Här finns även billigt boende och prisvärd mat.
20.00 - Middag
Jalan Alor
När du är i Malaysia måste du prova den lokala maten. På riktigt alltså. Det är på gatan det händer, och i centrala KL är det Jalan Alor som gäller, ett stenkast från den stora shoppinggatan Bukit Bintang. Varje kväll kan du välja mellan ett trettiotal olika gatustånd och småhak, de flesta med sin egen specialitet för 10-15 kronor. Beställ in ett par stora och iskalla Tiger-öl, sätt dig vid ett plastbord mitt i myllret och se nattlivet passera.
Asian Heritage Row
Jalan Doraisamy, bredvid Sheraton Imperial
För lite hippare stämning kan vi rekommendera Asian Heritage Row i utkanten av stan. För bara tre år sedan var dessa gamla kolonialbyggnader ruttna och fallfärdiga. Nu inhyser de femton olika moderna restauranger, barer och nattklubbar.
Starhill Gallery
Jalan Bukit Bintang
I bottenvåningen på gallerian finner du tolv sköna restauranger och barer i helt olika stilar – den ena märkligare än den andra. Även om du inte är hungrig är det ändå värt ett besök bara för att titta på den spektakulära inredningen.
23.00 – Utgång!
Luna bar
Pacific Regency Hotel Apartments, våning 33/34
Börja kvällen med cocktails i en riktig rooftop bar. Du kanske inte ska bada i den stora poolen som finns där dansgolvet borde vara, men den ger onekligen en skön känsla. På helgerna kan det vara inträde. Missa inte coola Cristallo som ligger på samma våning.
SkyBar
Traders Hotel, KLCC, våning 33
Varför inte prova ännu en bar med makalös utsikt? SkyBar huserar på 33:e våningen i Shangri-La-hotellet Traders, mitt i smeten. Baren har under hösten haft stängt för ombyggnad. Vi som sett stället innan har förstås höga förväntningar på resultatet.
Zouk KL
113 Jalan Ampang
I Singapore har Zouk alltid stått för bokningar av house- och techno-dj:s i absoluta världsklass, och vissa hävdar att det är en av världens bästa nattklubbar. Sedan några år tillbaka huserar klubben även i KL; stället stoltserar med fyra dansgolv varav det största kan ta två tusen personer. Var beredd på en helkväll – och att betala inträde.
03.00 Hotell
The Gardens
Mid-Valley City, Lingkaran Syed Putra
Du som vill kunna shoppa utan att röra på dig väljer The Gardens Hotel, tio minuter från centrum. Gallerian The Gardens ligger vägg ivägg med Mid-Valley Mega Mall, som är lika stor som en svensk småstad. Medan Mega Mall är till för oss alla, koncentrerar sig the Gardens bara på lyxmärken och en sober designstämning. Så är fallet även på det egna hotellet, som har fantastisk mat och sköna rum.
Ritz-Carlton
168 Jalan Imbi
På Ritz-Carlton är det anrikt och lyxigt på det där mustigt manliga viset. Välj ett Club Executive-rum så ingår en butler dygnet runt. Dessutom kan du avnjuta canapéer och drinkar hela dagarna i den närliggande pianobaren Club Lounge. Hotellet ligger mitt i stan, har ypperlig service och ett härligt spa som vi varmt kan rekommendera.
Hotel Maya
Hotel Maya har vunnit priser både för sin design och sin inredning. En eklektiskt inredd och löjligt avkopplande Sky lounge finns till ditt förfogande, som även kan hyras för privata tillställningar. Rummen är teknologiskt och utsiktsmässigt välutrustade, och spapoolen är bland det ballaste vi sett där den ligger insprängd mitt i höghuset som en svävande skokartong.
Fakta Kuala Lumpur
Invånare: ca 1,3 miljoner
Valuta: 1 Ringgit (RM) = 2 kr
Tidsskillnad: 6 eller 7 timmar (beroende på sommar- eller vintertid)
Bästa tid på året: Varmt året runt. Minst regn mars-september.
Restid: 11-12 timmar non-stop.
Missa inte... att prova snabbtåget KLIA Express när du ska till flygplatsen. Checka in väskorna vid tåget och hoppa på. Du slipper allt köande på flygplatsen och kan gå direkt till gaten.
Undvik... uppenbara turistfällor. Petronas Twin Towers är häftiga, men att besöka deras Sky bridge är ganska meningslöst. Strunta också i det kungliga palatset. Man får inte ens komma in genom grindarna, och kom igen – hur kul är egentligen ett vaktbyte att titta på?
Reser du med barn?
Prova att kombinera shopping med landets största nöjespark inomhus i Berjaya Times Square, mitt i stan. En berg- och dalbanetur bland butikerna kanske? www.timessquarekl.com
Text & foto: Christian och Eleonora von Essen
Artikeln tidigare publicerad i Escape 360, hösten 2008.
onsdag, april 15, 2009
Från Sverige mot himlen - skivtips i ESCAPE 360 nr 3 2009
Svensk indiepop är inte längre synonymt med solsken och handklapp. Våren 2009 är det istället stora, svävande känslor och uttryck som gäller, med tydligt avstamp i det svenska vemodet. Ta med dig ett stycke svensk atmosfärisk resemusik på flyget, tåget eller roadtripen. Eller res med hörlurarnas hjälp.
Loney Dear - Dear John
(EMI)
Emil Svanängen är en av våra största och mest egensinniga artister. Som Loney, Dear hann han släppa fyra egna skivor fulla med hjärtskärande vackra sovrumskompositioner innan han blev kritikerfavorit med hela popvärlden (nu har det märkliga kommatecknet visst förkastats). Dear John är förstås en fortsättning på den tårdrypande och atmosfäriskt luftiga popmusiken från tidigare skivor, men den här gången är stämningen ofta till och med snäppet mörkare. Men så plötsligt tar vi oss upp från den fuktiga källaren och svävar fritt över fälten. Det spelar ingen roll att allt kanske bara är en febrig dröm. Loney Dear kan som få gestalta desperation och hopp på samma gång.
Favoritspår: Regulate-hyllningen i första singeln Airport Surroundings.
Betyg: 5/5
El Perro Del Mar - Love Is Not Pop
(Licking Fingers)
Förra årets From the Valley to the Stars var något så unikt som en temaskiva om himlen. Den är gången står kärleken mer i fokus, men det går inte att ta miste på Sara Assbrings unika kompositioner. Hennes skira kyrkpop ligger så nära psalmer man kan komma. El Perro Del Mar handlar inte om svensk vardagsromantik eller sunkig diskbänksrealim - här är det de stora berättelserna som står i fokus. Tidlöst, platsfritt och för det mesta makalöst vackert.
Favoritspår: Längtande Heavenly Arms.
Betyg: 4/5
Existensminimum - OK Boys
(Novoton)
Det var en månads fängelse som tvingade Magnus "Existensminimum" Henriksson att inse hur mycket han hade längtat efter begränsningar. Tillsammans med producenten Tobias Fröberg skruvade han sen ihop en av årets mest finurliga popskivor. Hela tiden finns längtan där efter att flyga iväg, och denna skavande frustration gör att musiken blir en storlek större.
Favoritspår: rymdpopen i Fuglesang.
Betyg: 4/5
Jonathan Johansson - En hand i himlen
(Hybris)
Det har pratats mycket om Jonathan Johanssons kristna tro. Och det är klart, kallar man sina låtar för en samling böner kanske man får ta en viss medievinkling. Men det är Johanssons musik som är det viktiga. Han skapar en stämning med sin skånska, 80-talsdoftande synthpop som ligger betydligt närmare sensualism och pastellfärger än neon och pudelfrisyrer. Att han dessutom faktiskt tror på det han sjunger ger bara musiken ett extra djup.
Favoritspår: vemodet i Aldrig ensam.
Betyg: 4/5
Norma - Book of Norma
(Novoton)
Norma gör perfekt bilåkarmusik, om man nu får säga sånt. De skapar i sina bästa stunder en närmast transartad monotoni som dessutom svänger och kränger. Sångmelodierna kommer också fram ordentligt, kanske tack vare att musiken mest ligger och pumpar i bakgrunden. Som om The Soundtrack of Our Lives skulle göra en skiva tillsammans med tyska Neu!.
Favoritspår: evighetsflykten i Evelyn.
Betyg: 3/5
Och här är alla skivorna på Spotify!
Christian von Essen är musikredaktör på ESCAPE 360 och driver sajten Skivkoll.se.
Loney Dear - Dear John
(EMI)
Emil Svanängen är en av våra största och mest egensinniga artister. Som Loney, Dear hann han släppa fyra egna skivor fulla med hjärtskärande vackra sovrumskompositioner innan han blev kritikerfavorit med hela popvärlden (nu har det märkliga kommatecknet visst förkastats). Dear John är förstås en fortsättning på den tårdrypande och atmosfäriskt luftiga popmusiken från tidigare skivor, men den här gången är stämningen ofta till och med snäppet mörkare. Men så plötsligt tar vi oss upp från den fuktiga källaren och svävar fritt över fälten. Det spelar ingen roll att allt kanske bara är en febrig dröm. Loney Dear kan som få gestalta desperation och hopp på samma gång.
Favoritspår: Regulate-hyllningen i första singeln Airport Surroundings.
Betyg: 5/5
El Perro Del Mar - Love Is Not Pop
(Licking Fingers)
Förra årets From the Valley to the Stars var något så unikt som en temaskiva om himlen. Den är gången står kärleken mer i fokus, men det går inte att ta miste på Sara Assbrings unika kompositioner. Hennes skira kyrkpop ligger så nära psalmer man kan komma. El Perro Del Mar handlar inte om svensk vardagsromantik eller sunkig diskbänksrealim - här är det de stora berättelserna som står i fokus. Tidlöst, platsfritt och för det mesta makalöst vackert.
Favoritspår: Längtande Heavenly Arms.
Betyg: 4/5
Existensminimum - OK Boys
(Novoton)
Det var en månads fängelse som tvingade Magnus "Existensminimum" Henriksson att inse hur mycket han hade längtat efter begränsningar. Tillsammans med producenten Tobias Fröberg skruvade han sen ihop en av årets mest finurliga popskivor. Hela tiden finns längtan där efter att flyga iväg, och denna skavande frustration gör att musiken blir en storlek större.
Favoritspår: rymdpopen i Fuglesang.
Betyg: 4/5
Jonathan Johansson - En hand i himlen
(Hybris)
Det har pratats mycket om Jonathan Johanssons kristna tro. Och det är klart, kallar man sina låtar för en samling böner kanske man får ta en viss medievinkling. Men det är Johanssons musik som är det viktiga. Han skapar en stämning med sin skånska, 80-talsdoftande synthpop som ligger betydligt närmare sensualism och pastellfärger än neon och pudelfrisyrer. Att han dessutom faktiskt tror på det han sjunger ger bara musiken ett extra djup.
Favoritspår: vemodet i Aldrig ensam.
Betyg: 4/5
Norma - Book of Norma
(Novoton)
Norma gör perfekt bilåkarmusik, om man nu får säga sånt. De skapar i sina bästa stunder en närmast transartad monotoni som dessutom svänger och kränger. Sångmelodierna kommer också fram ordentligt, kanske tack vare att musiken mest ligger och pumpar i bakgrunden. Som om The Soundtrack of Our Lives skulle göra en skiva tillsammans med tyska Neu!.
Favoritspår: evighetsflykten i Evelyn.
Betyg: 3/5
Och här är alla skivorna på Spotify!
Christian von Essen är musikredaktör på ESCAPE 360 och driver sajten Skivkoll.se.
Corporate Governance: ”Det finns inga genvägar”
Transparens och integritet är ord som rimmar väl med grundidén inom Corporate Governance. Men hur hittar man dessa oberoende, erfarna och kompetenta styrelsemedlemmar med breda kontaktnät? Vi sammanförde styrelse- och ledningskonsulten Mats G Ringesten med sin uppdragsgivare i Oriflame, Robert af Jochnick, för ett samtal kring styrelsens behov av dynamik och öppenhet.
Hur ser ni på vad Corporate Governance är?
Robert: - Corporate Governance innebär för mig ett regelverk som främst kom med koden “Vägledning till god styrelsesed“ 2003. Ägare ska känna sig trygga i att det inte förekommer något missbruk, och vi anlitar extern hjälp för att få ihop en så bra styrelse som möjligt. Nomineringskommittén ställer höga krav, och då funkar det inte med några kompisrekryteringar.
Mats: - Hela styrelsearbetet är ett omfattande ansvar som innefattar både strategisk riktning, förståelse för den operativa verksamheten, ständig kontroll och informationsplikt. Styrelsen måste arbeta nära företaget, och måste vara aktiv och kunnig. Det krävs hög kunskap i finansiella frågor.
Hur går styrelsenomineringen till, och hur förhåller man sig till så kallade styrelseproffs?
M: - Vi går igenom väsentliga frågor som bolaget står inför och jämför dessa med den befintliga kompetensen. Det kan behövas kompetens inom marknad, forskning, finanser eller vad som nu krävs. Styrelsens roll är att guida, sparra och kontrollera ledningen. Men viktigt är inte bara erfarenhet och kompetens, utan att ledamöterna verkligen fungerar tillsammans, i företagets kultur. Alla är lagspelare i styrelsen, och det är väldigt viktigt att komma ihåg när man rekryterar. Vi söker sen både i Sverige och internationellt. Ibland händer det vi hittar rätt person i Singapore, USA eller någon annanstans. Sen krävs det förstås att man har tid, kunskap och vilja att vara med. Man kan heller inte ha för många uppdrag samtidigt. Vi försöker få till en blandning, dels av folk med insikten i den operationella driften av företaget, och dels folk som har bredare erfarenhet och som kanske har suttit i ett par andra styrelser.
Varför har ni valt att anlita externt stöd i rekryteringsprocessen?
R: - Styrelserekryteringen har hjälpt oss att hitta den rätta sammansättningen av kompetens, nätverk och kön som vi vill ha. För att rekrytera en ny koncernchef går man till executive search-bolag, och det samma gäller idag för styrelserekrytering.
Kan det uppstå spänningar mellan er som har full insikt i ert eget bolag och de som kommer som nya?
R: - Hittills har det fungerat väldigt bra. Vi inom familjen har ju förstås en unik erfarenhet av att driva Oriflame, men de externa ledamöterna kan besitta både generell och viss expertkunskap som vi inte har internt. Det blir en väldigt bra spänning däremellan. Men det ligger förstås ett gediget arbete bakom.
M: - Resultatet från de styrelseutvärderingar vi gör för vi vidare till nomineringskommittén och styrelseordföranden, helt enkelt för att styrelsen ska bli ett bättre lag. Om det hela ska fungera väl krävs det dock ett mått av oberoende och integritet från den tredje parten, för företagets bästa.
Det pratas mycket nu om miljöfrågor och CSR. Hur väl hänger det ihop med själva idén kring Corporate Governance?
R: - Jag tror att det finns på agendan för alla börsnoterade företag idag. I Oriflame har vi alltid varit involverade i dessa frågor. Men styrelsen har det yttersta ansvaret, och de måste ge tydliga signaler, för det kostar också pengar och tid att genomföra. Men det är helt klart en viktig del av vårt varumärke.
Vad tror ni blir viktiga områden inom Corporate Governance i framtiden?
M: - Jag tror att miljö och CSR kommer spela en allt större roll, men även riskkontroll. Hur risk hanteras kommer att vara väldigt viktigt i ett styrelsearbete i framtiden. Det ligger högt på agendan för ägare och därmed ur styrelseperspektivet.
R: - Behovet av riskhantering ser vi tydligt i bank- och finansbranschen, men det sprider sig till alla sektorer. Allt går så mycket fortare idag, och de senaste årens stora skandaler visar att det inte funnits tillräckligt bra kontroll. Så man kan säga att riskhanteringen har smittat av sig från finansvärlden.
Transparens är ju en viktig del av Corporate Governance. Hur har ni jobbat med det i Oriflame tycker du?
R: - Jag tror att de flesta inom vårt bolag håller med om att vi inom familjen aldrig haft någon ”hidden agenda”. Vi har en bra höjd på våra styrelseledamöter, och koden bidrar till att insynen i bolaget ökar.
M: - Det gäller att alltid se till att alla aktieägare får tillgång till samma information samtidigt.
R: - Affärer går idag väldigt snabbt och med ett högt tryck, så det är naturligt att folk ibland gör misstag. Men grunden måste ändå vara öppenhet, att ge tydlig information till alla berörda parter. Jag brukar säga att ”man har bara ett rykte”. Jag måste kunna stå upp och säga att jag handlat i allas intresse. Jag hoppas och tror att det fungerar så i alla delar av Oriflame. Just med oberoende styrelseledamöter skärps också kraven ytterligare. Det finns inga genvägar.
Mats G Ringesten är Senior Partner på ledarrekryterings- och rådgivningsbyrån Neuman & Nydahl. Han är själv styrelseproffs, och hjälper till att utveckla styrelsearbetet i företag genom styrelserekryteringar, styrelseutvärderingar och ledningsrekryteringar.
Robert af Jochnick grundade det multinationella kosmetikföretaget Oriflame tillsammans med sin bror Jonas på 60-talet, och idag finns man i 62 länder över hela världen. Den svenska marknaden står endast för en procent av företagets omsättning. Robert är styrelseordförande och representerar huvudägaren. I Oriflames styrelse sitter i dagsläget nio styrelsemedlemmar, varav fyra kommer från huvudägaren och bolaget: VD och tre medlemmar av familjen af Jochnick. Fem av ledamöterna är oberoende och rekryterade till uppdraget.
Artikeln är tidigare publicerad i tematidningen Corporate Governance, som var bilaga till Dagens Industri. Producerad av Mediaplanet.
Hur ser ni på vad Corporate Governance är?
Robert: - Corporate Governance innebär för mig ett regelverk som främst kom med koden “Vägledning till god styrelsesed“ 2003. Ägare ska känna sig trygga i att det inte förekommer något missbruk, och vi anlitar extern hjälp för att få ihop en så bra styrelse som möjligt. Nomineringskommittén ställer höga krav, och då funkar det inte med några kompisrekryteringar.
Mats: - Hela styrelsearbetet är ett omfattande ansvar som innefattar både strategisk riktning, förståelse för den operativa verksamheten, ständig kontroll och informationsplikt. Styrelsen måste arbeta nära företaget, och måste vara aktiv och kunnig. Det krävs hög kunskap i finansiella frågor.
Hur går styrelsenomineringen till, och hur förhåller man sig till så kallade styrelseproffs?
M: - Vi går igenom väsentliga frågor som bolaget står inför och jämför dessa med den befintliga kompetensen. Det kan behövas kompetens inom marknad, forskning, finanser eller vad som nu krävs. Styrelsens roll är att guida, sparra och kontrollera ledningen. Men viktigt är inte bara erfarenhet och kompetens, utan att ledamöterna verkligen fungerar tillsammans, i företagets kultur. Alla är lagspelare i styrelsen, och det är väldigt viktigt att komma ihåg när man rekryterar. Vi söker sen både i Sverige och internationellt. Ibland händer det vi hittar rätt person i Singapore, USA eller någon annanstans. Sen krävs det förstås att man har tid, kunskap och vilja att vara med. Man kan heller inte ha för många uppdrag samtidigt. Vi försöker få till en blandning, dels av folk med insikten i den operationella driften av företaget, och dels folk som har bredare erfarenhet och som kanske har suttit i ett par andra styrelser.
Varför har ni valt att anlita externt stöd i rekryteringsprocessen?
R: - Styrelserekryteringen har hjälpt oss att hitta den rätta sammansättningen av kompetens, nätverk och kön som vi vill ha. För att rekrytera en ny koncernchef går man till executive search-bolag, och det samma gäller idag för styrelserekrytering.
Kan det uppstå spänningar mellan er som har full insikt i ert eget bolag och de som kommer som nya?
R: - Hittills har det fungerat väldigt bra. Vi inom familjen har ju förstås en unik erfarenhet av att driva Oriflame, men de externa ledamöterna kan besitta både generell och viss expertkunskap som vi inte har internt. Det blir en väldigt bra spänning däremellan. Men det ligger förstås ett gediget arbete bakom.
M: - Resultatet från de styrelseutvärderingar vi gör för vi vidare till nomineringskommittén och styrelseordföranden, helt enkelt för att styrelsen ska bli ett bättre lag. Om det hela ska fungera väl krävs det dock ett mått av oberoende och integritet från den tredje parten, för företagets bästa.
Det pratas mycket nu om miljöfrågor och CSR. Hur väl hänger det ihop med själva idén kring Corporate Governance?
R: - Jag tror att det finns på agendan för alla börsnoterade företag idag. I Oriflame har vi alltid varit involverade i dessa frågor. Men styrelsen har det yttersta ansvaret, och de måste ge tydliga signaler, för det kostar också pengar och tid att genomföra. Men det är helt klart en viktig del av vårt varumärke.
Vad tror ni blir viktiga områden inom Corporate Governance i framtiden?
M: - Jag tror att miljö och CSR kommer spela en allt större roll, men även riskkontroll. Hur risk hanteras kommer att vara väldigt viktigt i ett styrelsearbete i framtiden. Det ligger högt på agendan för ägare och därmed ur styrelseperspektivet.
R: - Behovet av riskhantering ser vi tydligt i bank- och finansbranschen, men det sprider sig till alla sektorer. Allt går så mycket fortare idag, och de senaste årens stora skandaler visar att det inte funnits tillräckligt bra kontroll. Så man kan säga att riskhanteringen har smittat av sig från finansvärlden.
Transparens är ju en viktig del av Corporate Governance. Hur har ni jobbat med det i Oriflame tycker du?
R: - Jag tror att de flesta inom vårt bolag håller med om att vi inom familjen aldrig haft någon ”hidden agenda”. Vi har en bra höjd på våra styrelseledamöter, och koden bidrar till att insynen i bolaget ökar.
M: - Det gäller att alltid se till att alla aktieägare får tillgång till samma information samtidigt.
R: - Affärer går idag väldigt snabbt och med ett högt tryck, så det är naturligt att folk ibland gör misstag. Men grunden måste ändå vara öppenhet, att ge tydlig information till alla berörda parter. Jag brukar säga att ”man har bara ett rykte”. Jag måste kunna stå upp och säga att jag handlat i allas intresse. Jag hoppas och tror att det fungerar så i alla delar av Oriflame. Just med oberoende styrelseledamöter skärps också kraven ytterligare. Det finns inga genvägar.
Mats G Ringesten är Senior Partner på ledarrekryterings- och rådgivningsbyrån Neuman & Nydahl. Han är själv styrelseproffs, och hjälper till att utveckla styrelsearbetet i företag genom styrelserekryteringar, styrelseutvärderingar och ledningsrekryteringar.
Robert af Jochnick grundade det multinationella kosmetikföretaget Oriflame tillsammans med sin bror Jonas på 60-talet, och idag finns man i 62 länder över hela världen. Den svenska marknaden står endast för en procent av företagets omsättning. Robert är styrelseordförande och representerar huvudägaren. I Oriflames styrelse sitter i dagsläget nio styrelsemedlemmar, varav fyra kommer från huvudägaren och bolaget: VD och tre medlemmar av familjen af Jochnick. Fem av ledamöterna är oberoende och rekryterade till uppdraget.
Artikeln är tidigare publicerad i tematidningen Corporate Governance, som var bilaga till Dagens Industri. Producerad av Mediaplanet.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
