torsdag, oktober 23, 2008

Developing the spirit of Cullberg

The Cullberg Ballet has been an iconic institution in the world of dance since its foundation forty years ago. Swedish Bulletin met with creative leader Johan Inger between rehearsals. 

Nineteen people are walking in a straight line on a shiny, black, slippery floor. The leader takes a sharp turn, the line follows. Another turn. After a minute or two, the human worm has created a complex fictive pattern on the floor. A pattern that dissolves as soon as the last person in line has taken another step forward. It's like the game "snake" that people used to play on the early Nokia cellphones.
– Okay guys, do it again, but this time, improvise some kind of meeting between you, in pairs. 
The snake starts moving again, but this time the dancers - on cue from Johan Inger - are locating each other through the crowded web, displaying an improvised dance on the empty spaces, like sudden outbursts from the path of life. Then they hurry back in line, trying to fit in. 

Progression on his own terms
We are at the Riksteatern premises in Hallunda/Norsborg, a well over thirty minute subway ride from the central parts of Stockholm, in the outskirts of the red line's mythologized suburbia. Johan Inger is the creative leader of classic Swedish dance group The Cullberg Ballet, and he is trying to tie the last remaining knots on the performance Point of Eclipse, opening within three weeks from our meeting. The ensemble of nineteen strong dancers between ages 23 and 40 don't look like you would picture a ballet group in founder Birgit Cullberg's days.
– Some people will always have opinions on my way of doing things, Johan Inger says. Some critics want the Cullberg Ballet to remain the same as always, while some think we should be even edgier, more modern than we are. It is a difficult task. Cullberg is like a national icon, and has a good reputation internationally. 

A reputation that spells Birgit Cullberg, but perhaps more importantly Mats Ek, the world-famous choreographer who was the creative leader of Cullberg before Johan Inger.
– The Cullberg Ballet is different now from when Mats Ek was here, says Inger. I have developed the company according to my own needs, and most of the dancers in the group have been handpicked by me. 

He wishes to develop the company further, widening the horizons with more collaborations both in Sweden and abroad. 
– We want to spread our knowledge, and I am even thinking of setting up an academy for young dancers, where they can grow artistically. 

Johan Inger is starting to get slightly nervous over the upcoming premier. He has never worked with the whole ensemble before, but this time they all fit in. Point of Eclipse has no stars, no main roles, no concrete messages. It is an abstract flow promoting individualism within the boundaries of the group, and the underlying sentiment is the "now", the present. Layers of existentialism, energy, time and space. 
– It is like a universe – an inner and an outer universe. I want portray different ways of seeing humans, that we are very big or very small depending on the context. 

The Cullberg Ballet was founded forty years ago by said Birgit Cullberg. The anniversary included a successful eclectic collage performance at Dansens Hus in early 2007. An anniversary shared by Mr Inger. How does that feel?
– Turning forty is not so dramatic for me, but of course you start to realise that you have lived the majority of your life. It calls for some mental reflection. 

Split personality
Reflection seems to be a critical ingredient for Johan Inger. He takes time to really look at his dancers, he speaks in a modest, quiet manner, and he admits still having trouble adjusting to the leader role at the Cullberg Ballet. Therefore, he now has divided the responsibilities between himself and his more administrative colleague Anna Grip. Which means that Inger increasingly can focus on what he likes best – choreography. 
– I had never been any one's boss before, so it was very difficult to adjust to the responsibilities. The role as a boss often collided with the role as a choreographer, so I'm much happier this way.

Do you miss working as a dancer?
– Well, that life was so easy! You knew exactly what to do and had no responsibilities.

Johan Inger received his education from the Royal Ballet Academy in Stockholm and National Ballet School in Canada. He started working at the Royal Opera in Stockholm in 1985 at an age of eighteen. In 1990 he became a member of the Nederlands Dans Theater in Holland, where he worked as both a dancer and choreographer up until 2003, when he was appointed creative leader of the Cullberg Ballet. He is now pulling the strings for some of the best international dancers, hailing from Sweden, USA, Iceland, Japan, Norway, Israel, France and Spain. But naming any stars in the group is not anything Inger is interested in. 
– Everyone in the group is incredibly talented, and it has taken some time to get the group homogenic. It is a true luxury to have an own group to work with as a choreographer – I know exactly how they work together. 

How would you describe your choreographic style?
– Quite fast and complex, with much floor contact. But I hope the viewer can see the human behind the movements. Dance is not like a painting – the moment it is created it disappears. And that's also what I am into at the moment. An attempt to capture the present.

This article was published in Swedish Bulletin, winter 2007. 

Interview with Russia's ambassadeur to Sweden Alexander Kadakin: A Lifetime of Dedication to Diplomacy

H.E Alexander Kadakin is the true definition of a diplomat. After leaving his beloved India for Sweden two years ago, he is now focused on Swedish-Russian financial and political relations. Which, of course, is a dynamic and engaging task. Meet Russia’s ambassador to Sweden.

It would be no exaggeration to claim that Alexander Kadakin has been a diplomat his whole life. As an ambitious student under the Indian department at University of international relations in Moscow, Mr Kadakin (Sasha to his friends) was only twenty-two years old when he first was assigned to work in India at the Russian embassy, entering his long diplomatic career at a young age. It was also then he truly developed his never-fading love for and interest in the exotic country he suddenly referred to as his home, and he even became a close friend of the Gandhi family. Now a widely published scholar in Indiology, he illustrates his dual (mental) citizenship by referring to his left side as the Russian and the right as the Indian side of his personality.

After a few years serving as an attaché in India, he was a minister at the Russian embassy in New Delhi for four years, Russia's ambassador to Nepal for another four years, before he was appointed the prestigious assignment as Russia’s ambassador to India for five years. He claims to be the Russian diplomat to have served the longest time in India. No doubt it was then very surprising when his government decided to transfer him to the cold north as a Swedish ambassador. Was it difficult to adjust?
– Not at all, is Mr Kadakin's diplomatic reply. I am an historian, and I have always taken keen interest in relations between Russia and Sweden. The two countries have had periods of very intense and close friendship, and periods of war. It was not difficult to adjust, because on the whole, the Russian people know Sweden very well, Sweden is a very close neighbour. Our tradition and history is interlinked, so it is easy for us to understand each other.

Good bilateral relations
As a result of a demanding diplomatic career, high level academic research and a keen interest in his fellow human beings, Alexander Kadakin speaks many different languages, such as Hindi, Hurdu, French, English, Russian and Romanian. After two hectic years serving in Sweden, Swedish is not yet a language on that list. But as ambassador he feels that he and his staff have done much to nurture and further improve Swedish-Russian relations.

– During the past two years we have done a lot to improve bilateral relations. Russian foreign minister Lavrov came here, and his majesty the king met with president Putin. There was also a tremendously big presentation of Swedish companies in Moscow in May. We had a number of important cultural functions organized by the embassy here in Stockholm. The Swedish king made – together with a delegation – an extensive tour of the Samara region in Russia, which is our high-tech hub. It was very interesting for Swedish industrialists to see it. We build our rockets and satellites there.

According to Kadakin, relations between the two countries have developed visibly. One year ago they launched Sweden Upgrade in Russia to upgrade the knowledge of Sweden. The economic cooperation is advancing fast, with an annual trade turnover of 7 billion USD. Scania and Volvo are constantly expanding their facilities in Russia, and IKEA is the largest foreign investor in the country. Swedish companies have become large investors and employers. But satisfaction does not make for business progress. 
– We want to raise the trade turnover to 10 billion USD in 2010. Right now, Finland still beats Sweden by far, with 16 billion USD trade with Russia. I tell my Swedish friends that they should be ashamed!
What is your advice for Swedish entrepreneurs looking to make business in Russia?
– I first tell them to get in touch with our trade council here in Stockholm, who will help provide contacts and meetings with their Russian counterparts. Then I would tell them to get on the train before it's too late!

War history as symbolic events
History is one thing that the ambassador holds very dearly, and he sees important symbolism in Sweden's and Russia’s mutual history. 
– There are two important anniversaries coming up in 2009. There were 300 years since the Poltava battle, between Karl XII and Peter the Great – a battle that Russia won. Then there were also 200 years since the last Swedish-Russian war in 1809, when Finland went to Russia. After that, Sweden has never been to war with anyone, so I think it's an important occasion to address, because it is our common history. 

The two former rivals have even had a joint military exercise, called Snowflake 2006. It was an historic event that countries that have been at war for centuries now have joint military exercise. Kadakin speaks fondly of such positive relationship-making.

Are there any cultural similarities between Russia and Sweden?
– Oh, so many! First of all, we both belong to the north of Europe. The folk costumes are even the same here as in the north of Russia. Our history is so intertwined, there are hundreds of similarities.

Any oddities with Swedish people?
– I feel very comfortable with the Swedes. There may have been some prejudices in Russia and Sweden towards each other, but in my view we are very much alike. There is a notion that Swedish people are arrogant, cold and high-brow, but in my two years I have not noticed that one single time. Of course they are not Italians or Spaniards or Georgians! But Swedes are very warm-hearted people who will help any man or woman in trouble. They are not indifferent people, so I feel that the notion of arrogant Swedes is wrong. I greet my neighbours, they greet me and they smile. I have made so many new friends here.
– I was told however that Swedes earlier used “the Russian” as a scary example to their children of what will happen if they don't fall asleep. But I refuse to believe it.

I actually think it was common, I have heard my grandmother use that expression. 
– Really? Well, I just hope it is not used today!

Alexander Kadakin has a big heart. Let’s hope Sweden can fill a third of it.

This article was published in Swedish Bulletin, winter 2007. 

tisdag, oktober 14, 2008

Buy a house in Thailand

Thailand has quickly become the preferred Swedish destination for vacation. But it doesn’t stop there; Swedish restaurants, bars and cafés have long existed in the more tourist-oriented resorts. During recent years an increasing amount of Swedes have taken their love for Thailand even further. 

As with all popular tourist destinations, there is eventually a demand for permanent housing, and there have emerged a vast number of businesses offering both estate agent services and full-service construction and building of your new dream house. 

One of these companies is Scandinavian Thai Homes, founded by Swedes Adam Reuterskiöld Arnbäck and Nils Wachtmeister. Having lived in Thailand since 2000 working in the real estate industry, the two decided that the demand for permanent housing in Thailand was big enough to start up their own business. Since 2006 they have worked on developing the new residential area Villa Vista in Hua Hin. They have sold 40 houses altogether, and just recently started handing over the first keys to the new owners. 
– We found that our target group demanded three things when they were considering moving to Thailand, says Nils Wachtmeister. These were access to the city, access to the beach and access to a golf course.

According to Wachtmeister, these demands could only be fulfilled in three parts of Thailand – Pattaya, Phuket and Hua Hin. 
– The choice was very simple for us. We wanted a place that wasn’t involved in mass tourism or had a bad reputation in any way. Hua Hin was the perfect answer. 

Demand only the best
Naturally there are many things to take into consideration before transferring your well-earned money to Thailand. Both reputation of the company and the quality of construction are important things to look into. 
– You need to be very clear about what kind of house you want, says Wachtmeister. You need to look around and see for yourself – maybe you can visit a construction site and take a look at some other houses the company has built? Talk to residents, consult an expert and ask to see a copy of the protocol from site inspection reports.  

Many new developers and construction companies have decided to profit from the rising demand, and some have not been able to deliver properly. 
– We know some businesses that have had to move to a different area because people started talking too much. The reputation is very important, and people know right away if you have done something mediocre. 

Foreigners must lease land
Even if you build your own house, you are as a foreigner not allowed to own the land it’s built upon. The costs include different things in different places, so it’s a good idea to read the fine print so you don’t end up with any surprises. The lease contract is usually signed for 30 years at a time. 
– The good thing is that the system actually works, says Nils Wachtmeister. The Thais are very used to it.


Article published in Swedish Bulletin, autumn 2008.

Ambassador of the middle path

The relationship between Sweden and Thailand has never been better, says Thailand's ambassador to Sweden, Dr Apichart Chinwanno. The two countries may share more than we think.

At the mere age of eighteen, young Apichart Chinwanno was awarded a scholarship from Thailand's Ministry of Foreign Affairs to go abroad and study in the U.K. That opportunity proved fruitful; he stayed within the British education system for 11 years, eventually earning a PhD from Oxford University in International Relations. Before being appointed to Ambassador of Sweden (and Finland and Estonia), Dr Chinwanno has been highly ranked within Thai Foreign Ministry. He last served as the Director-General of Department of East Asian affairs, which proved to be a challenging task.

Long distance love affair
Tackling diversity seems to be a key element to Dr Chinwanno's persona. But diversity has seldom been so friction-free as in the relationship between Swedes and Thais. Which brings us to the interesting question: what is it exactly that makes Sweden and Thailand so profoundly in love with each other?
– I have been asking that question to many Swedish people, and the first answer is always “the Thai people”, says Dr Chinwanno. They mention the hospitality, friendliness and their ability to make Swedes feel welcome when they visit Thailand. There is an important word in Thai – “namjai” - which can be translated as "water flowing from the heart", meaning spontaneous generosity. Thai people always feel like giving. Then of course, there is the food, climate, scenery and culture. Swedes are exploring more and more areas of Thailand these days.
But there is also a Swedish word that the Ambassador recognizes in the Thai culture, and that is “lagom” - the ridiculed and untranslatable little word that defines us Swedes so well.
– We call it "the middle path", but essentially it is the same thing. We don't do things in extremes, but we try to find a middle path. This is deeply rooted in the Thailand psyche and the Buddhist tradition.

140 years of formal relations
This year marks the celebration of 140 years of formal relations between the two countries. It was on the 18th of May 1868 that the Kingdom of Siam and the Kingdom of Sweden/Norway first signed a London treaty of friendship, commerce and navigation. But more importantly, Thailand's legendary King Chulalongkorn traveled to Sweden in 1897 to meet with King Oscar II and to learn about the logging industry. The visit was very exciting for Sweden at the time, and until this day, there is a road in small town Ragunda in the north of Sweden called "Kung Chulalongkorns väg". Now accompanied by a donated Thai Pavilion, the area has evolved into a tourist attraction and an important symbol for the growing Thai population in Sweden - now over 20 000 people.
– King Chulalongkorn is very revered in Thailand, says Dr Chinwanno. We are indebted to him. He was able to retain our independence in the face of colonial expansion in Southeast Asia, and he introduced far-reaching reform and laid the foundation of modern Thailand.

Royal relations
The Monarchy is still a very important and instrumental part of Thai culture and tradition, and the two royal families enjoy a close relationship. The Swedish Monarch has made two stately visits to Thailand during the past five years. But apart from royal relations, there are also deep and extensive governmental discussions between the two countries, with exchange of visits on various levels. Three years ago a “joint plan of action" was launched to enhance cooperation in areas like economics, trade, investment, education, culture, sports, defense, science and technology.

A common history
One very important event that The Ambassador returns to several times during the interview is the Tsunami disaster in 2004. Many Swedish victims from the Tsunami were helped by the Thai people with food, clothes and transport to the hospitals.
– A lot of stories were told when these people got back to Sweden. The Tsunami really helped strengthen the bond between the countries, and the Swedes were quick to go back to the area as a way of repaying to the people who helped them. 
Not only were they quick, they were also many. Before the Tsunami there were 210 000 Swedes going to Thailand in a year. But the post-catastrophe visits have increased, and that’s a lot: last year the number was 374 000 and in 2008 over 400 000 visitors are expected to travel to Thailand from Sweden.

Investment location
While tourism is important, the Ambassador points out that Thailand also offers an attractive investment location for Swedish investors. Strategically situated, Thailand serves as the gateway to Southeast Asia. The World Bank survey in 2006 ranked Thailand number 4 in Asia and number 18 in the world as the easiest place to do business.  
– Some facts about Thailand did indeed surprise a lot of people.  For example, we are the world’s number one producer of hard disk drives.  We manufacture over 1.2 million cars a year and export nearly half of that. Or the fact that over 1.5 million foreign patients visit Thailand annually for medical treatment and care which underlines the strength of Thailand as the medical hub of Asia.  

Mobile consulate
As ambassador to Sweden, Dr Chinwanno has introduced the concept of a mobile consulate, touring distant towns in Sweden to make it easier for Thais all around the country to get help with passport applications, birth registration and other consular paperwork. He also has encouraged the formation of Thai associations, “to empower them and encourage self-help as people who have been here for a long time can help newcomers, and they can have fun together in traditional celebrations”. A handbook written in Thai is also on its way, introducing Sweden’s basic laws, regulations and cultural quirks along with useful addresses and telephone numbers.  
After “three enjoyable years” he has entered his fourth and last here in Sweden. Now uncertainty awaits. Will he have to go back to work at the foreign ministry in Thailand for two or three years, or will he be offered a post at another embassy?
– The Diplomat's life can be difficult for people with young children who have to adapt to new environment, new friends and new schools, but it is always fascinating to learn about a new country and its culture. Sweden has been a wonderful home away from home for me and my family. 

The article was published in Swedish Bulletin, autumn 2008. 

måndag, oktober 13, 2008

Finland: Karuseller, vattenlekar och camping

I Vasa finns det mesta för en lyckad semester med barnen. Nöjespark, äventyrsbad och camping är några av ingredienserna som kan locka den kulturtrötta barnfamiljen

Nöjesparken Wasalandia är Vasabornas eget Gröna Lund. Parken ligger på den lilla ön Vasklot strax utanför Vasa, och inhyser förutom de traditionella åkattraktionerna en mängd andra underhållande aktiviteter för barn och vuxna. I Tivolilandet finns allt för de mindre barnen – de klassiska ”tekopparna”, spökhuset, bollhav, minipariserhjul och studsslott, bland mycket annat. I Klätter- och Hopplandet säger det kanske sig självt vad som försiggår: hoppmadrasser, trampoliner och klätterväggar. Dessutom kan barnen leka runt i Sjörövarlandet, Vilda Västern, Trafikvärlden eller varför inte Spelhallen om man ligger åt det hållet. 

Tropiclandia är grannen som bjuder på en betydligt blötare upplevelse. Utöver Tropiclandias äventyrsbad inomhus, öppnade sommaren 2005 ett stort utomhusområde som bjuder på ännu mer fartfyllda vattenlekar. Prova att snurra snabbt nerför med gummibåten Space Boat; maxa hastigheten i vattenrutschbanorna Free Fall och Multislide eller plaska runt i barnpoolen. 

Hannu Hellman är avgående direktör för Wasalandia och Tropiclandia, och han har varit högst delaktig i att sätta Vasklot på kartan som ett måste för Vasaturistande barnfamiljer. Han anser att nöjesparkerna varit bland de mest attraktiva resmålen sedan 90-talet i Vasa och Österbotten.
Vilka nyheter rekommenderar du inför sommaren?
– Vi har i nöjesparken nya spännande och roliga 3D-filmer i teater, berättar Hellman. Man åker tredimensionellt Berg- och dalbana runt om världen. I vattenparken finns mycket att göra för barnfamiljer både ute och inne. Olika vattenrutschbanor och många jacuzzis, bastu och mycket annat att välja på. Top Camping Vasa ligger fint vid havet och därifrån är det bara gångavstånd till båda parkerna. 
Varifrån kommer de flesta besökarna?
– Besökarna kommer från Finland och en del från Sverige och Norge. Närområdet är viktigaste men det kommer mycket besökare till Vasa hela Finland under högsäsongen i Juli.

Två fartfyllda temaparker bredvid varandra med tydligt fokus och odiskutabelt underhållningsvärde alltså, och så campingen strax bredvid. Denna treklöver gör Vasa till ett stopp du inte får missa på Finlandssemestern. 

Får du tråkigt kan du alltid prata en stund med de stora pingvinerna som glider omkring och sprider glädje. Eller varför inte söka upp Tropiclandias eget spa? Flera fina familjepaket finns att tillgå för exempelvis föräldrar och två barn. 

För mer info: www.wasalandia.fi


Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Finland! - ett samarbete mellan NewsFactory och Visit Finland, april 2008.

Finland: Det gamla Vasa

Bränder, förflyttningar och svenska kungar är inte helt ovanliga inslag när det gäller historien om finska städers uppkomst och utveckling. Vasa är ett intressant historiskt resmål för den som vill veta mer om Sverige och Finlands gemensamma bakgrund. 

Vasa grundades av Karl IX, som en handels- och hamnplats. De första invånarna kom redan på 1200-talet, och på 1300-talet uppfördes ett slott och en kyrka.
Gustav Vasa anlade på 1500-talet en kungsladugård i Vasa och han byggde där även ett vapenlager. Gården blev till en utbildningsinstitution för gårds- och jordbruksarbete. Denna finns kvar än idag (med en något annan profil), och heter nu Vasa Yrkesinstitut, men i folkmun heter det Korsholms skolor. 

1776 lät en annan omskriven svensk kung, Gustav III, bygga ett hovrättshus i Vasa vilket blev den andra hovrätten i hela Finland. Det var den store arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz som ritade. Fram till hovrätten går den vackra Gustav III's allé. Tidigare var där björkar, men idag är det lindar som kantar vägen.

Vasa brann den 3 augusti 1852, vilket givetvis innebar ödesdigra konsekvenser - den bestod nästan bara av trähus. Invånarantalet var då 3200. Bland annat brann Vasas Svenska Pojklyceum ner, en skola där den mest kände eleven var nationalskalden Johan Ludvig Runeberg.

Hovrätten och en handfull andra stenhus var de enda byggnader som blev kvar efter branden, och där finns idag bland annat Gamla Vasa Museum - beläget i det enda privata hus som klarade sig undan lågorna. Idag är den vackra hovrättsbyggnaden ombyggd och omdöpt till Korsholms kyrka, med en senare tillkommen kyrkklocka på gården. Korsholm är också namnet på mycket av det som var det gamla Vasa. 

I Gamla Vasa bor den berömde konstnären Fritz Jakobsson, som bland annat målat drottning Silvia och den påven John Paul II:s porträtt. Han har även skapat en vacker konstpark i området.

På 1860-talet upptäcktes att landhöjningen med hela 1 cm per år kunde skapa problem, och man beslöt sig då för att i princip bygga upp hela Vasa på nytt, sju kilometer närmare kusten. Det byggdes skolor, kyrkor, bostadshus och ett fängelse, som idag har ett av stadens mest attraktiva lägen. Bygget pågick under den ryska tiden, och arkitekt för detta var svenske Carl Axel Setterberg. 

Korsholms kyrka är idag ett vackert utflyktsmål sommartid, och att picknicka på Korsholms slotts vallar med jordgubbar och champagne för att titta på utsikten är ett romantiskt sommarnöje.


Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Finland! - ett samarbete mellan NewsFactory och Visit Finland, april 2008.

Finland: Wasa Teater

För den kulturintresserade Vasa-turisten finns givetvis mängder av aktiviteter. Ett besök på Wasa Teater ger dig både Peer Gynt, Hamlet och Dr Glas. På svenska.

Redan 1919 fattades beslutet om att uppföra en permanent teaterscen i Vasa. Till en början höll man till i Hotell Ernsts provisoriska lokaler, men genom åren lyckades Wasa Teater annektera en allt större del av hotellet. Tyvärr totalförstördes teatern i en förödande brand 1953, men redan två år senare kunde Wasa Teater åter öppna, med hjälp av insamlingar och donationer.

1981 utnämndes teatern till regionteater för Österbotten, vilket både innebär att man ofta spelar ute i landet, samt sätter upp lokala produktioner på regionens olika orter. Idag drivs Wasa Teater av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, som består av sexton svensk- och tvåspråkiga kommuner i Österbotten. Den regionala förankringen ska alltid genomsyra teaterns verksamhet, men repertoaren spänner brett över både barnteater, musikaler, klassiker och gästspel. Idag finns fyra scener som tar mellan 60 och 270 platser.

För mer info: www.wasateater.fi 



Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Finland! - ett samarbete mellan NewsFactory och Visit Finland, april 2008.

Finland: Uleåborg – barnens paradis

Go-cart, karuseller, spaanläggningar och ett vetenskapcentrum. Uleåborg är det perfekta resmålet för en barnfamilj på helgvisit. 

Uleåborg (Oulu) är Finlands sjätte största stad, strategiskt belägen där Bottenhavet möter Uleälven. Med sina 150 000 invånare är det också en stad som sjuder av shopping, aktiviteter och evenemang. 

Fullspäckat schema för barnen
En kilometer från Uleåborgs centrum tronar Tietomaa upp sig. Tietomaa är något så ovanligt som ett vetenskapscenter, komplett med roliga aktiviteter, utställningar och filmvisningar på en jättebiograf. 150 utställningsobjekt håller er garanterat sysselsatta större delen av dagen, och just nu pågår en kul utställning på temat illusioner. På biografen rullar en film om dinosaurier.

Vill man ha en ännu mer fartfylld upplevelse rekommenderas Vauhtipuisto, som öppnar för sommaren den 1 maj. Där finns allt du behöver – karuseller, hoppslott, minibilar, djur, lustiga huset, och riktiga terrängbilar för de som är lite mer våghalsiga. 
För de äldre barnen kanske ett besök på Formula-centret kan vara något. Där hittar ni både go-cartracing på bana, samt laserkrig i stadsmiljö i Megazone. Strax bredvid ligger pedagogisk nog Barnens Trafikpark, där barn mellan tre och tio får lära sig grundläggande trafikregler och köra lådbilar.

Avkoppling för föräldrarna
Men även föräldrarna måste få sitt. Lasaretti är en hotell- restaurang- och konferensanläggning som kombinerar slående vackra finska naturomgivningar med moderna faciliteter. Här kan man konferera, äta på en genomtänkt och prisbelönt restaurang, eller skämma bort sig i den generösa spa- och träningsanläggningen.
Tuula Varpu är säljchef på Lasaretti. Hon är inte förvånad över att Uleåborg blivit ett populärt resmål.
– Uleåborg är ett utmärkt dags- eller weekendstopp för resande som är på väg upp mot Lapplands vackra naturomgivningar, säger hon.
På Lasaretti är tanken att hela familjen ska kunna trivas.
– Familjer tycker mycket om de vackra omgivningarna här, och barnen leker gärna i simbassängen, säger Tuula Varpu. Trots att det bara är en halv kilometer in till stan känns Lasaretti väldigt avskilt, med parker och vacker natur. Man kan verkligen vara i fred här.

Holiday Club är en annan anläggning som är utmärkt för utflykter med hela familjen. Förutom hotell, konferensaläggning och en rad spa-behandlingar, erbjuder Holiday Club ett påkostat badområde. Där finns både en året-runt-öppen utomhuspool, vattenrutschkanor, jacuzzi, vattenfall, vågmaskiner och barnpooler. Prova vilken bastutyp du är – föredrar du den traditionella finska saunan, den romersk-irländska varianten, eller varför inte ett ångande turkiskt bastubad?

För mer info:
www.oulutourism.fi

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Finland! - ett samarbete mellan NewsFactory och Visit Finland, april 2008.

Finland: Björneborg – sol, bad och jazz

På den finska västkusten finner du Björneborg – eller Pori, som staden heter på finska. För jazzälskare är Björneborg kanske mest känt för sin stora festival i genren – Pori Jazz – som årligen lockar 100 000 besökare.

Staden har åldrats väl, och ger en rustik inramning till den kontinentala stämningen som idag präglar den. Det finns flera möjligheter att få sig en historielektion i Björneborg, men för många är det Pori Jazz – som firas i år för 43:e gången – som är den stora sommarhändelsen. Årets program omfattar över 120 konserter med 600 artister på 12 olika platser i staden. Men det är inte bara jazz som spelas, utan festivalen innefattar även musik inom soul, funk, pop och r’n’b. I sommar gästas Pori bland annat nämligen av stora namn som Bob Geldof, Toni Braxton, Carlos Santana, Akon och Little Feet, bland mycket annat.

Yyteri – eller Ytterö – är en havsdoftande oas på en smal halvö i utkanten av Björneborg, vars sex kilometer långa sandstrand naturligtvis är ett trivsamt inferno av aktiviteter hela sommaren. På Yyteri Badhotell kan du däremot bo året runt. För barnfamiljen är Ytterö havsstrand en utmärkt plats, eftersom det är långgrunt och finns fullt med sand att leka i. När kylan tagit över utomhus finns istället lek- och hobbyrum samt ett hederligt bollhav inne på hotellet. På vinterhalvåret dyker även både kälkbackar och skidspår upp och gör semestern fartfylld. Sommarvillor finns att hyra; surfcentret kanske lockar de mer våghalsiga, eller så bokar ni ett par avkopplande nätter på Ytterö Spa, med många olika behandlingar och rum med vacker havsutsikt.

Mitt i stan dyker också holmen Kirjurinluoto upp som en spännande aktivitetsplats tillgänglig både per bil och via en gångbro direkt från Björneborgs flodstrand. På Kirjurinluoto finns flera lekparker för barnen, och sommartid ledsagas de små av den populära råkan Viksu, som alltid har tid och ork att leka medan föräldrarna njuter av utsikten och havsbrisen.

Raumo ligger bara en halvtimmes bilfärd från Björneborg. Den gamla trähusstaden är upptagen på UNESCOs världsarvslista, och tar dig raskt tillbaka till 1700- och 1800-talet. Staden är känd för sin långa – och fortfarande utbredda – knypplingstradition.


Fakta om Björneborg
Björneborg hette tidigare Ulvsby, men fick både nytt namn och nytt läge efter att landhöjningen tvingade till en flytt närmare kusten. Den nya staden som döptes till Björneborg anlades av Gustav Vasas son Hertig Johan år 1558, och firar med andra ord sitt 450-årsjubileum i år. Den plats där floden Kuomo mynnade ut i havet var en naturlig knytpunkt, och Björneborg blev en viktig handelsplats för riket. Under 1600-talet gick det sämre, då mycket av handeln med utlandet förbjöds. Denna svacka pågick ända fram till 1765, då staden åter fick handla med utlandet.

Från hamnstad har Björneborg sedan utvecklats till industristad, och idag kallar man sig snarare för studiestad. Universitetscentret i Björneborg erbjuder många utbildningsmöjligheter, och i det närliggande Satakunda finns Satakunda Yrkeshögskola med sex tusen studerande.

Idag har Björneborg 76 000 invånare.

För mer info: 
www.yyteri.fi

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Finland! - ett samarbete mellan NewsFactory och Visit Finland, april 2008.

Alandica – konferenser och kultur mitt i Mariehamn

Varje stad som vill sätta sitt namn på kartan behöver förr eller senare en fungerande konferensanläggning. Och ett allmänt kulturhus. Nästa år får Åland ett nytt landmärke i kombinationen Alandica Kultur och Kongress.

Ett projekt som ska sätta Åland på kartan för utländska besökare är det nya Alandica Kultur och Kongress, som beräknas stå klart i mars 2009. Den största salen kommer att kunna rymma 600 åskådare, och för mindre konferenser och framträdanden finns åtta andra salar och mötesrum till förfogande. En 500 kvadratmeter stor glasfoajé blickar ut mot vattnet. 
– Diskussionerna om ett kulturhus i Mariehamn har pågått ända sedan 60-talet, säger Therese Sjöblom, sales manager på Alandica. 

När det började talas om möjligheten att kombinera ett kulturhus med en konferensanläggning började intresset öka, och 1994 utlystes en arkitekttävling, som till slut vanns av den danska byrån Kjaer & Richter. Deras förslag är inspirerat av Ålands många öar, och är uppdelat på tre separata byggnader som går i varsin färg - vitt, rött och svart. 

Med näsa för konferenser
Den största salen har 600 platser, och kan användas som konferenslokal eller som scen för balett, teater och föreläsningar. Projektet drivs av landskapregeringen på Åland, som bygger det hela. Därefter kommer driften att tas över av Alandica, som hyr huset. Alandica är både granne och systerföretag med hotellet Arkipelag, som förstås gärna inhyser den stundande anströmningen av konferensgäster. På hotellet kan man locka med restaurang, kasino och nattklubb i samma byggnad. Men Therese Sjöblom vill poängtera allmännyttan med projektet. 
– Vi har sysslat med konferenser på Arkipelag i över trettio år, så det är klart att det underlättar det hela. Men vi kommer givetvis att använda oss av en rad andra lokala aktörer, både när det gäller resor, aktiviteter och boende. Jag tror exempelvis att vi kommer behöva alla hotellrum som finns i området. 

Har Alandica stött på några protester?
– Det har ifrågasatts hur mycket av verksamheten som kommer ägnas åt kulturella aktiviteter. Men där har landskapsregeringen gått in sagt att de ska stödja det kulturella så att det blir en bra spridning på evenemangen. Det finns ju ingen mall för den här typen av ägarrelationer, så vi får föra en öppen dialog helt enkelt. Men redan nu har vi flera kulturarrangemang inbokade, bland annat Joeloperan, vokalisttävlingar och konsertserien Katrina. 

Det är ett knappt år kvar till öppning. Hur ligger ni till tidsmässigt?
– Vi ligger bra till. Vi har haft lite förseningar den sista tiden, men det inkräktar bara på den tremånadersbuffert vi haft från början. Den första mars ska det stå klart, och innan dess ska vi hinna köpa möbler, installera datorer, mjukvara och allting, samt provköra det hela ordentligt. Det är den processen som blir lidande om bygget tar längre tid än beräknat. 

Även den generöst tilltagna foajén kommer att användas flitigt, tror Sjöblom.
– Det är ett perfekt utrymme för att ha konstutställningar, produktpresentationer, marknadsdagar, mingel eller liknande. Utsikten ner mot havet är fantastisk, och jag tror verkligen att folk kommer trivas här.

För mer info: www.alandica.ax

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Finland! - ett samarbete mellan NewsFactory och Visit Finland, april 2008.

Gourmetmat i Mariehamn

Michael Björklund blev Årets kock i Finland 1997. Tre år senare stod han högst på pallen även i Sverige, något som förmodligen är tämligen ensam om att ha presterat. Efter en lyckosam karriär i Göteborg återvände han till sin hemstad Mariehamn. Där driver han nu restaurangen Seglarpaviljongen, en gedigen fiskinrättning i ett K-märkt hus med museifartyget Pommern som närmsta granne. Tillsammans med den nya italienaren Umbra och andra kvalitetsrestauranger börjar Mariehamn på allvar bli ett namn på Skandinaviska gourmanders kräsna tungor.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Finland! - ett samarbete mellan NewsFactory och Visit Finland, april 2008.

Åland: "Det är nära till allt"

Visst är Mariehamn förhållandevis litet, men det finns ett spännande uteliv även där att ta del av. Efter tolv år i Stockholm flyttade Anna Karlsson hem till Åland igen. Idag jobbar hon med nya medier på Ålandstidningen och var tidigare chefredaktör för Ålands nöjestidning XIT. 

Vilka är Ålands starkaste sidor tycker du?
– Det är nära till allt. Att åka och bada medan jag bodde i Stockholm var ett helt projekt och när man väl lagt sig till rätta låg det utan undantag minst en glödande fimp, tre klistriga glasspapper och en gammal engångsgrill under handduken. Här kan man kasta sig till sjöss lite här och där och till och med få vara ensam på någon klippa om man letar lite.

Tror du att svenskar ofta "glömmer bort" Åland som weekendresmål? Hur ska man i så fall ändra på det?
– Det kanske de gör men det får man väl i så fall se som deras förlust? Här är rätt fantastiskt att vara en helg på sommaren så det ändrar säkert på sig själv lite långsamt. Fler och fler upptäcker att man kan göra mer här än hoppa iland från kryssningen och pinka på en vägg.

Har du några bra tips för den kulturintresserade Ålandsturisten?
– Håll koll på lokaltidningarnas kalendersidor. Det går inte en helg utan att kulturevenemangen krockar med varandra.

Tips för barnfamiljen?
– Ta det lugnt. Det är väl ett generellt tips till barnfamiljer att inte hetsa runt och pina ungarna med alla vattenrutschbanor och barnteatrar som existerar. Men annars gäller detsamma där – håll koll på lokaltidningarnas kalendrar.


Anna Karlssons favoriter i sommar:
– Indigo heter bästa baren. Sommartid kan det ta sin dryga halvtimme att beställa så mitt trick förra sommaren var att skaffa mig en roséflaska och bära den i en vinkylare under armen tills den var tömd. Enkelt och effektivt.
– Just nu väntar jag hoppfullt på den nya italienska krogen Umbra som ska öppna 1 maj. Där finns alla förutsättningar – fin gammal lokal mitt i stan, lummig hemlig uteservering, bra krögare och en inredare med erfarenhet från exempelvis Melker Anderssons restaurang Grill i Stockholm.
– I Ålands glesa bestånd av nattklubbar finns äntligen en ny aktör. Klubben heter iTech och håller till på Mariepark i samma hamn som färjorna lägger till. Patrik Simolin och Johan Grönlund som arrangerar är duktiga dj:s och kämpar modigt för att få ålänningarna att någon gång då och då släppa klassikern Arkipelag. En inte alldeles enkel uppgift ska tilläggas men det har lyckats några gånger hittills.


Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Finland! - ett samarbete mellan NewsFactory och Visit Finland, april 2008.

Kort om Åland

Åland är ett svenskspråkigt, demilitariserat, självstyrande landskap i Finland – något som kan låta förvirrande. Det så kallade Lagtinget beslutar om det mesta som har med Ålänningarnas vardagsliv att göra - eller, de röstar fram landskapsregeringen, som till sin hjälp har en förvaltning. Landskapsregeringen och förvaltningen sköter alltså ärenden och områden som i övriga Finland handhas av staten och dess myndigheter.

Att Åland är demilitariserat innebär inte bara att ett allmänt försvar saknas. Det har sedan 1921 varit en fredad zon – militär får inte över huvud taget befinna sig på Åland, och krigshändelser ska hållas utanför örikets inblandning. Den speciella ordning med självstyre under Finland var en kompromiss som Sverige, Finland och Åland gemensamt kom fram till under rådsförhandlingarna med Nationernas Förbund 1921.

Det är enligt självstyrelselagen fastställt att svenska är det officiella språket, både för undervisning, myndigheter, förvaltning och skrivelser.

På Åland finns 16 kommuner. Den enda staden är Mariehamn, där 40 procent av befolkningen bor. Mariehamn grundades 1861.

Småföretagandet är starkt – på Åland finns hela 2100 företag. Av dessa är 600 jordbruksföretag. 

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Finland! - ett samarbete mellan NewsFactory och Visit Finland, april 2008.

Upptäck Åland

Åland - ett svenskspråkigt örike med en unik skärgård – praktiskt taget ett stenkast från Sverige. Upptäck vad Åland har att erbjuda!

Åland är mer än bara en ö. Det är ett örike som består av inte mindre än 6500 öar. Det gör Åland till den ötätaste skärgården i världen. Befolkningen på 27 000 personer bor endast på 65 av dessa öar, det vill säga på en procent av öarna. På huvudön Åland bor 90 procent av befolkningen.
– Det är fortfarande väldigt oexploaterat, säger Annica Jansson, vd för Visit Åland. Man kan köra omkring med båten och vara ganska bortskämd. Ligger det redan en båt vid en ö kör man vidare och tar en annan.

Hennes bästa tips på en lyckad Ålandsvistelse är enkel – se dig omkring! Hon ser att många svenskar åker till Åland, men att få tar sig tid att faktiskt utforska och ta sig runt ordentligt.
– Det är väldigt trevligt att ta skärgårdsfärjorna ut och öluffa i skärgården. Det finns små caféer och restauranger på många öar, och det finns två utmärkta sätt att ta sig runt på. Antingen hyr man cyklar och tar med på färjan runt i skärgården, eller så hyr man helt enkelt varsin kajak och paddlar runt och upptäcker. Det kan jag verkligen rekommendera, säger Annica Jansson.
– Färjorna är en del av den kollektiva Skärgårdstrafiken, som kör två linjer – en nordlig och en sydlig. Om du vill kan du ta dig hela vägen till det finska fastlandet. För bilar kostar det en slant, men för fotgängare är det alldeles gratis.

För mer info: www.visitaland.com

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Finland! - ett samarbete mellan NewsFactory och Visit Finland, april 2008. 

torsdag, oktober 09, 2008

Digital signage: självständiga kunder betalar för flexibilitet

Med fokus på en kraftfull och lättförståelig mediaspelare hittar Frontcast kunder som vill ha ständig kontroll över vad som visas på skärmarna, och som vill sköta det själva. 

Frontcast Media är en av de äldsta aktörerna i branschen, och har varit verksamma sedan 2002. De är fristående distributörer av flera olika system.
– Det gör oss flexibla, säger vd Kim Zetterberg. Vi tar fram den lösning som passar kunden bäst, istället för att pracka på kunderna ett enda system för att inga alternativ finns.
Företaget jobbar med många olika partners som förstår innehåll och som har olika typer av kompetens. 
– Man kan säga att vi jobbar modulärt. Vi anpassar partners efter kundens behov. Vi arbetar till exempel med flera olika installatörer och systempartners, eftersom dessa ofta även har ansvar över service. Då blir det svårt för en Stockholmsaktör att ta hand om Skåne och vice versa. 

Frontcast säljer inga skärmar – bara mediaspelare och mjukvara för att sköta dessa. I början provade man att utveckla sin egen programvara, men märkte att det var lätt att trassla in sig. När kunden efterfrågade vissa funktioner var man tvungen att gå tillbaks och bygga dem, vilket blev krångligt och ineffektivt. Nu har man friheten att kunna välja de distributörer som passar dem och kunderna bäst.
– Vi har kontakt med slutkund tillsammans med våra partners, men egentligen är vi alltid ett mellanled i processen. Vi har koncentrerat oss på det vi är bäst på, sen finns det andra som är bättre på till exempel installationer och content. Trots att det kanske är vår egen kund, så syr vi ihop projektgruppen, men frontar inte alltid mot själva slutkunden. Större kunder har många gånger som krav att samarbeta med stora systeminstallatörer såsom Fujitsu Services, och då är det givetvis viktigt att vi kan överlåta ansvaret på dem.

Mognande marknad
Under 2007 ökade företaget omsättningen från 1,6 miljoner till 5 miljoner, och redan i år har man en orderstock på närmare 3 miljoner för 2008. Kim Zetterberg känner att branschen och marknaden börjar vakna på allvar. 
– Vi tycker dock att det är väldigt missvisande att räkna antalet skärmar där ute, vilket vi vet att flera av våra kollegor i branschen brukar göra. Det relevanta för oss är hur många spelare som finns ute, och i dagsläget har vi runt 350 stycken i Sverige. Sen om man ser på antal skärmar är det närmare 4000. 

Vissa av Frontcasts kunder vill bara byta ut sin DVD-spelare mot ett mer pålitligt system för sina skärmar. Då gäller det att se till att systemet är enkelt att uppgradera, så att kunden som idag vill kunna lägga sina filer på ett usb-minne i framtiden enkelt kan byta om till trådlös uppkoppling med ett system de kan sköta själva över Internet. Man kan därmed slippa krångliga komponentbyten, och kan enkelt komplettera systemet istället.

Den magiska lådan
Frontcast använder sig oftast av CMS-systemet Firecast, som är en webbaserad mjukvara som även används av jätten Wal-Mart i USA. I en lista kan kunden själv lägga in de filer han eller hon vill ha uppspelade på respektive skärm, som en spellista. Firecast har utvecklat ett klick-och-dra-system, där du kan lägga till bilder, loggor, filmer eller pdf:er som du behagar, och välja hur många sekunder varje objekt ska visas, samt på vilka dagar. Zetterberg visar och klickar – förändringen på skärmen är omedelbar och intuitiv.

– Vår filosofi är “Keep it simple, stupid and cost effective”. Vi vill att det ska vara så enkelt att kunderna kan sköta sina system själva. Många av våra konkurrenter säljer system som måste uppdateras av leverantören, och vissa har till och med system för egen medieproduktion, som ofta är ganska komplicerade. Sen 2002 har vi letat, men har inte hittat något vettigare än Firecast. 

Genom att licensiera eller hyra själva styrportalen till en fast månadskostnad slipper kunderna bekymra sig om krångliga uppdateringar. Dessa sker nämligen automatiskt utan att man behöver starta om systemet, som är byggt på en Linux-plattform. Detta gör också att säkerheten lättare kan upprätthållas. 

I fallet Expert Stormarknad har Frontcast samarbetat med Delling Group som skapar innehållet som sänds ut via butikkedjans 90 mediaspelare. De använder sig av tre olika mediaspelare för varje butik – två olika Firecast-varianter, samt en tysktillverkad spelare som är speciellt anpassad för HD-bild. 

Hur räknar man?
Kim Zetterberg har sammanställt ett enkelt räkneexempel som visar vad en kedja kan tänkas betala för ett komplett digital signage-system idag. Exemplet gäller en kedja med hundra butiker, och med en skärm per butik. Inklusive skärmar (40"), takfästen, mediaspelare, installation, projektledning och Internetuppkoppling, beräknar han att summan hamnar på 37 500 kronor per butik i fast engångskostnad, och därefter en rörlig kostnad på ca 1000 kronor per månad. För en kedja med hundra butiker handlar det naturligtvis om en initialt hög startkostnad, men frågan man behöver ställa sig är: hur mycket lägger samma kedja på printreklam och säljskyltar i dagsläget? Om kostnaderna skrivs av på tre år blir det heller inte mycket kvar för varje butik, och investeringen kan sättas i perspektiv. Kan vi sälja för 25 000 kronor mer per butik och år med hjälp av digitala skyltar? Kan vi öka försäljningen med drygt 2000 kronor per månad genom att visa aktuella erbjudanden på skärmen? 

Noteras bör dock att exemplet inte innefattar någon innehållsproduktion. Men kan man sälja reklamutrymme på skärmarna kanske även denna kostnad kan täckas upp? En hel del brukar man kunna spara in på broschyrer, veckoblad och annonsering.

Artikeln har tidigare publicerats i Mediaplanets tematidning Digital Signage, februari 2008.

Digital signage: de skapar framtidens publika skärmar

LG och Samsung är två av de ledande producenterna av proffsskärmar för digital signage. Ständigt söker deras forsknings- och utvecklingsavdelningar efter nya lösningar för den ultimata visuella upplevelsen. Här är några nyheter under året.

– LG Electronics satsar hela vägen från Korea på den här marknaden, och vi har skapat ett helt eget affärsområde för digital signage, som vi kallar Commercial Business. Det säger Johan Cederberg, Commercial Manager för LG Electronics i Norden.

Företaget har precis släppt sin nya Long Stretch Display, som är en i grunden vanlig LCD-skärm i storlek 32" och 42", men hälften så hög. Men det man förlorar på höjden tar man igen på bredden. Modellen M2900S är 765,9 mm bred, medan M3800S är nästan en meter - hela 987,6 mm.
– Vi tror starkt på den här typen av skärm, säger Johan Cederberg. Formen öppnar definitivt för fler användningsområden. Framförallt i offentliga miljöer där det kan vara trångt om utrymme kan det vara både smidigare och snyggare att sätta upp en Long Stretch Display.

En Long Stretch Display kan både användas liggande för att utnyttja den effektfulla panoramaeffekt som uppstår. Men de kan också ställas på högkant, vilket kan vara mer praktiskt om man vill använda dem i exempelvis butiker, köpcentra eller på andra platser med trängre utrymme. För lokaler som har svårt att finna utrymme för en traditionell storbildsskärm kan LGs nya produkter också lämpa sig väl.

På ISE-mässan i Amsterdam visade LG också upp sin nya "transflektiva skärm", som har ett nytt, solljusavstötande lager på skärmen. Detta skapar nya möjligheter för användning av skärmar i exempelvis skyltfönster eller utomhus.

Framtiden har tre dimensioner
LG Electronics håller liksom flera andra producenter på att utveckla en skärm som gör att bilden kan uppfattas som tredimensionell. I underhållningssyfte kommer dessa skärmar att bli både svårslagna och svår köpta - prislappen kommer att vara stor till en början. En 42"-skärm med touchteknik är på gång. Dessutom har LG tagit fram en speciell typ av skärm för flera olika budskap. På samma gång.
– Vid produktutvecklingen provade vi med olika vinklar på skärmen, vilket ledde till en speciell typ av skärm som på högkant kan visa tre olika reklambudskap samtidigt, beroende från vilket håll man tittar. Den finns bara som prototyp ännu, förhoppningsvis kan den vara på marknaden i årsskiftet.

Trots att LG Electronics satsar stort på digital signage, vill man inte börja ta upp konkurrensen med sina egna kunder.
– Vi levererar våra skärmar till systemintegratörer, som erbjuder sina kunder helhetslösningar inom digital signage, säger Johan Cederberg. Vi jobbar med många av de stora leverantörerna i Norden, och vissa har vi exklusiva avtal med, medan andra väljer och vrakar bland utbudet av skärmar.

Cederberg tycker att Sverige ligger efter på den nordiska marknaden.
– Det var först i slutet av 2007 som det på allvar började lossna, och företagen börjar bli mindre oroliga inför sina investeringsbeslut. 2008 kommer att göra stor skillnad inom DS-branschen. Eftersom priserna på skärmar och hårdvara går ner, kommer marknaden att öka kraftigt. Det ligger fortfarande i sin linda, men allteftersom reklambyråer och företag lär sig nyttan med den här typen av marknadsföringskanal kommer det lossna ordentligt tror jag. Många vill bara inte vara först ut.


Samsung vill vara med hela vägen
På Samsung ser man stora möjligheter i publika skärmar. Men att tillverka skärmar räcker inte, menar Oscar Seth, digital signs manager Sweden på Samsung. Med ett ökat fokus på service och support ska Samsung ge sig allt längre in i värdekedjan för digital signage. Under årens lopp har man hunnit med en rad stora kunder, bland andra McDonald's, Max, Casino Cosmopol, Ullevi, Solvalla, Coop och Vi. Vissa av dem är riktiga prestigeuppdrag, menar Oscar Seth. Men trots prestige finns Samsung hela tiden närvarande i processen.
– Vi vill alltid prata med slutkund, och vi är med i hela processen, men affären sköts av systemintegratören eller våra återförsäljare. Ibland blir vi kontaktade direkt av kunden, och ibland är det systemintegratören som kommer med projektet till oss.

Samsung äger nästan all sin egen produktion, och i dagsläget är man världens största paneltillverkare. Produktionen sker i Asien, medan sammansättningen görs i Europa. I Sverige är Samsung den största leverantören av konsument-tv, men för digital signage ser produkterna lite annorlunda ut. Bland annat är panelen annorlunda, och strömförbrukningen är reducerad.
– Strömförbrukningen blir plötsligt en viktig fråga om man har 20 st 42"-skärmar i en butik 24 timmar per dygn, menar Oscar Seth. Den digitala marknaden växer snabbt, och vår utveckling måste följa med de behov som skapas. För svåra ljusförhållanden har vi till exempel skärmar med ljussensorer, som anpassar sig automatiskt efter ljusförhållanden.

Eget affärsområde
Från och med 2008 satsar Samsung på tre huvudområden - vitvaror, skrivare och large format displays, specialanpassade skärmar för digital signage. Man har gått från en till fem anställda som bara jobbar med publika medier och sköter service och avtal. Återförsäljaren sköter fortfarande försäljning till slutkunden.
– Vi har gått lite längre in i kedjan, eftersom vi märker att en skärm trots allt bara är en skärm. Mediaspelare och innehåll är lika viktigt för att få det att funka som det ska. Vi har därför också en egen mediaspelare som heter Magic Net Pro. Den är till för mindre kunder, och kan inte jämföras med avancerade spelare som Scala eller Frontcast använder. Om man som kund är priskänslig kan det vara ett bra alternativ att börja med, men vi vill egentligen inte konkurrera med våra leverantörer.

Senast ut bland Samsungs skärmar är den nya DX-modellen, med 20 millimeters ram. Senare under året kommer även UX-serien, som ska bli världens tunnaste, med 11 millimeters ram. Skärmarna är endast lämpade för proffsbruk och klarar reflektioner mycket bra. Men det är inte bara produkterna som är viktiga för Samsung.
– Service och eftermarknadsarbete är oerhört viktigt för oss. Svarta skärmar är inte bra, så det bara måste funka. Vi har därför utvecklat vår egen service och kundtjänst bara för digital signage-marknaden. Många kunder säljer vidare sitt annonsutrymme, så skärmarna får aldrig vara släckta – det kan innebära problem för dem.

Artikeln är tidigare publicerad i Mediaplanets tematidning Digital Signage, februari 2008.

onsdag, oktober 08, 2008

Digital signage: Så får man fotbollsfans att spendera

Sony är en stor hårdvaruleverantör som spenderar mycket pengar på forskning och utveckling kring digital signage. Och det är underhållningsområdet som är mest på frammarsch för Sonys del. Samarbetet med Arsenals nya fotbollsarena, Emirates Stadium, har blivit ett riktigt prestigeuppdrag.

Sony är aktiva på många sätt inom digital signage, eller RTV som man kallar affärsområdet. R står för Retail (butiker, köpcentra), T för Transport (tunnelbanor, flygplatser) och V för Venue (mässor, arenor). Inom den sistnämnda grenen rullar hårdvarujätten ut ny teknik över hela världen för att tillgodose åskådarnas och arrangörernas behov av information, statistik, intervjuer och underhållning. Henrik Felixon är ansvarig för B2B-marknaden på Sony Sverige.
– Nu vill man ge publiken en helhetsupplevelse. Vi har agerat utifrån det marknadsbehovet, och vi säljer allt ifrån tv- och radiostudior till skärmar och projektorer till arenorna.

Två intäktsmodeller
Före, under och efter matcherna kan man alltså med hjälp av Sonys utrustning erbjuda åskådarna en mer komplett typ av underhållning för sin betalda biljett. Livebilder, intervjuer, analyser, målbilder, statistik och reklambudskap kan kanaliseras ut på arenans olika skärmar. Bland annat har Globen i Stockholm till stor del använt sig av utrustning från Sony.
– Vi har så pass mycket teknik att vi kan bygga ihop olika typer av system och addera komponenter inom alla möjliga olika områden, säger Henrik Felixon.

Men varför är det då så viktigt att fansen spenderar mer tid i arenan? Jo, svaret är enkelt, och det stavas merförsäljning. Korv, glass, läsk, öl, souvenirer - ju mer man kan stimulera besökarna att se på idrottsevenemanget som en heldag eller helkväll, desto mer pengar rullar det också in i kioskernas kassor. Den andra aspekten är naturligtvis att kunna sälja reklam på skärmarna till allt fler under allt längre tid, med allt mer anpassade budskap. Men det är inte bara ökad försäljning som intresserar klubbarna - även säkerheten kan upprätthållas enkelt med högteknologiska system av övervakningskameror.

Arsenal och Sony i lagarbete
Emirates Stadium i London är fotbollsklubben Arsenals nya hemmaarena som stod klar 2007. I uppbyggnaden av den tekniska infrastrukturen kring arenan har Arsenal jobbat nära Sony, som har bistått med allt från övervakningskameror och digital signage-system till kompletta tv-studior.
– De ville helt enkelt veta hur de kunde få folk att komma tidigare till matcherna, berättar Henrik Felixon. De behövde hjälp med produktion, innehåll och all teknik runtomkring.

Och trots att arenan naturligtvis är ett enormt projekt för alla inblandade, räknar Arsenal och Sony kallt med att investeringen i ny teknik har betalat sig inom blott ett år, tack vare den ökade försäljningen.

Många arenor har en skärm i dagsläget, men Henrik Felixon menar att man kan utveckla mycket mer på svenska arenor. En utveckling innebär bland annat att hundratals skärmar kan visa den pågående matchen runtom på arenan, blandat med reklambudskap och shoppingtips beroende på var i byggnaden man befinner sig. Ett toalett- eller kioskbesök behöver till exempel inte nödvändigtvis betyda att du missar viktiga matchsekvenser. Däremot kanske du fick information inne på toaletten om att första halvleks store målgörare har signerade tröjor till försäljning på plan två. Eller att baren utanför har happy hour strax efter matchens slut.

Heldag i HD
Arenan, med sina 60 000 sittplatser, är skapad för att bjuda fansen på en riktig heldag i HD (High Definition), och alla Arsenals matcher kan nu både produceras och sändas med den nya kvalitetsstämpeln. Dessutom är man först i världen med strömmande HD-bilder på storskärmarna inne på arenan.
– Fördelarna för oss är bland annat att fansen är inne på stadion under en längre tid. Nu kommer de en timme innan matchen istället för fem minuter innan och de är kvar längre när slutsignalen gått. Det säger Arsenals försäljningsdirektör Adrian Ford i ett pressmeddelande.

Inne på stadion finns också Sonys intelligenta övervakningskameror, som fångar alla rörelser hos de 22 spelarna på planen. Kamerorna fångar allt som händer på planen och skapar således ett gediget underlag för senare repriser och matchanalyser.

Mognande marknad
Henrik Felixon och Sony tror starkt på digital signage för framtiden. Och just idrottsarenor är hett.
– Digital signage är ett mycket intressant område för oss, säger Felixon. Vi satsar väldigt mycket pengar på forskning och utveckling och har vi har gjort det här i fem år nu. Många arenor använder redan vår teknik, men nu känner vi att vi vill ta ett större grepp om marknaden.

Företaget har utvecklat sin egen mjukvara som man använder på den europeiska marknaden. Henrik Felixon tror att Sonys storlek och produktutvecklingsmöjligheter kommer befästa en plats på den allt mer konkurrensutsatta digital signage-marknaden.
– Vi är starka på området mycket tack vare vår storlek. Det kommer många små aktörer nu, men man vet att Sony inte kommer lägga av inom tre år. Vi utvecklar hela tiden nya produkter, och vi kan erbjuda hela paketet av teknik, som det sedan är lätt att bygga vidare på med vad som helst. Det är inte bara skärmar och mjukvara.
– Det har varit lite Klondike hittills på den här marknaden, men nu känns det som att den verkligen börjar mogna. Upphandlingarna blir mer genomtänkta och det finns många fler bra business case på marknaden. 

Artikeln har tidigare publicerats i Mediaplanets tematidning Digital Signage, februari 2008.

Digital signage – vad ska man tänka på?

Med höga investeringar i ny teknik blir det desto viktigare för företagen att kunna "räkna hem" affären. Men hur räknar man return of investment på något som knappt är mätbart? Vi listar de viktigaste frågorna du bör ställa innan en investering i digital signage blir verklighet.

Det ligger liksom i ett företags natur att vilja tjäna mer pengar. En investering är därmed heller inget hobbyprojekt, utan syftar till ett förbättrat resultat, på kort eller lång sikt. Denna utgångspunkt är viktig, men får heller inte bli förblindande. Man kan säga att alla frågor kring digital signage fortfarande kan besvaras med ”det beror på”. Här är dock några saker du bör tänka på.

Vad är ROI?
Return Of Investment indikerar hur mycket du tjänar på din investering. Man brukar räkna så här:
ROI= (investeringens ökade intäkter - investeringens kostnader) / investeringens kostnader.

Fint så, men hur ofta är det egentligen du kan räkna på det här sättet? I detaljhandeln kan man mäta kampanjer med eller utan digital signage och konstatera att försäljningen av varan ökat eller minskat. Men oftast är det inte så enkelt. Varumärkeskännedom, underhållning, instruktionsvideor eller ren information skapar värden som är näst intill omöjliga att värdesätta. Lösningen ligger i kontinuerlig utvärdering - kundundersökningar och medarbetarundersökningar som visar ökad nöjdhet, lojalitet, återköp eller servicenivå är det närmaste vi kommer någonting som är kvantifierbart och därmed också värdeskapande.

Okej, men hur får jag igen mina pengar?
Om vi bortser från rena reklamkampanjer för specifika produkter, och även bortser från mer långsiktiga och svårberäknade värden, är det absolut vanligaste att låta dina varumärkesleverantörer eller butiksgrannar köpa in sig med reklamtid på dina skärmar. Det ställer höga krav på att det alltid fungerar som det ska, men du kan snabbt tjäna på investeringen. Tänk dock på att det kan vara konstigt att sälja reklamtid till någon helt utomstående. Du kan i värsta urlaka ditt eget varumärke om andra får härja fritt på en marknadskanal i din egen butik.

Varför ska jag investera i digital signage?
Innan du grottar ner dig i skärmar, mediaspelare och innehållsproduktion är det den här frågan som måste få ett bra svar. Vill ni sälja mer? Informera? Underhålla? Stärka imagen? Därmed kommer även mer praktiska frågor som: Vilken investeringsbudget finns till förfogande, och vad förväntas av investeringen? Hur omfattande är projektet, och hur komplext? Bra, då frågar vi så här: vad är det du vill kommunicera, och till vem?

Okej, men då kör vi!
Har du efter din väl genomarbetade behovsanalys testat hur det faktiskt funkar i praktiken? Om det är ett stort projekt bör du köra ett riktigt pilottest enligt konstens alla regler. Är det ett litet projekt får du säkert låna testutrustning av din generösa potentiella leverantör. Hur rör sig kunderna? Vilka stannar upp? Står skärmen på rätt plats, i rätt höjd, med rätt budskap? Kommer det här kunna löna sig, eller är din investering mer lämpad för annat?

Vilken leverantör ska jag välja?
Vissa tycker att det är väldigt bekvämt med en helhetsleverantör, som kan ta hand om allt från projektbeskrivning till hårdvara, skärmar, innehåll och drift. Risken finns dock att fastna i någons fördefinierade system som sen inte går att ändra på, eller att bli tvungen att använda hårdvara eller mjukvara som inte håller måttet.

Företag som värdesätter flexibilitet framför trygghet vill istället kunna välja själva, och handplocka de bästa skärmarna, den mest passande mjukvaran och den mest kreativa innehållsleverantören. Det ställer krav på att någon också leder projektet, och om det uppstår komplikationer kan de olika parterna lätt skylla på varandra. Service- och supportavtal är livsviktigt.

Vilka skärmar är bäst?
Valet är skärm är viktigt, och det är lika viktigt att inte snåla på kvaliteten. Skärmar anpassade för konsumentmarknaden håller tyvärr sällan måttet för digital signage, utan du behöver proffsskärmar som kan stå på dygnet runt om så krävs. I den infekterade frågan om LCD eller plasma finns det några saker att tänka på: LCD-skärmar är lättare, funkar bättre i dåligt ljus och drar lite mindre ström. Plasma-skärmar är dock bättre för att visa rörlig video.

Valet av skärmar beror naturligtvis på hur många som behövs, vilken storlek de ska ha, vilken typ av media som ska förmedlas och i vilken miljö de ska befinna sig. Med tiden blir skillnaderna mellan LCD och plasma allt mindre, både vad gäller kvalitet och pris. Den allmänna trenden för tillfället är att kvaliteten ökar medan priserna sjunker.

Vilken mediaspelare bör jag ha?
Mediaspelaren är hjärnan i hela systemet. Den berättar för skärmarna vad de ska visa och vid vilken tidpunkt. Vissa mediaspelare är inbyggda i skärmen, andra är lösa som en låda. Du behöver veta ungefär vilken typ av material du vill använda i systemet - ska det bara vara text och bild, ska det vara tunga filmfiler, behöver du nyhetsflöde och väder i realtid? Ska du spela upp på tre olika skärmar i din egen butik eller på 100 snabbmatsrestauranger? Vissa leverantörer har mjukvara till sina spelare där du kan sköta allting själv, vissa tillåter dig att skapa och redigera filmer, medan andra vill sköta hela rasket utan din inblandning.

Vaddå nätverk?
Samma sak gäller där - vilka krav ställs det? Ska du kunna skicka tunga filer till skärmar över hela landet? Du kan jämföra det med din Internetuppkoppling: det spelar ingen roll hur fräsig utrustning du investerar i - har du en trött lina går det lika långsamt att surfa ändå. Det finns flera olika sätt att kommunicera med skärmarna - det kan vara fasta kablar, trådlöst nätverk, mobilt via gprs eller bluetooth. Nätverket ska passa dina behov och vara pålitligt.

Jag kan väl göra innehållet själv?
Om vi tidigare har pratat om föräldrarna, utseendet, hjärnan och skelettet, är innehållet det enda som egentligen har någon betydelse - vi kan kalla det personligheten. Åskådarna bryr sig föga om din häftiga utrustning om allt som visas är en företagslogga. Innehållet är det som ska tilltala dina kunder, och det kan inte nog understrykas. Oavsett om du gör materialet internt eller via en byrå så måste innehållet anpassas efter var skärmen är placerad - det är skillnad på budskapet till stressade förbipasserande och uttråkade bankkunder i kö. Och det är skillnad i tid som du kan uppehålla folk. I en vanlig livsmedelsbutik räknar man ofta med mellan 5-10 sekunder. I en fackhandel kan det däremot funka med filmer på ett par minuter, och i ett väntrum eller vid en gate på flygplatsen kanske du kan hålla folk intresserade en hel halvtimme?

Ett misstag många gör är att tro att innehåll är gratis, eller att det liksom "löser sig". Men bra innehåll kostar mycket pengar, och ska definitivt ingå i budgeten. Sen ska någon uppdatera det också. Vem har det ansvaret?

Artikeln har tidigare publicerats i Mediaplanets tematidning Digital Signage, februari 2008.

tisdag, oktober 07, 2008

Tre sidor av digital signage

Det är många faktorer som ska klaffa när ett stort digital signage-projekt dras igång, och det är svårt att veta vilka delar i kedjan som kommer att vara viktiga eller problematiska under resans gång. Vi pratade med tre olika personer med lång erfarenhet av en ny bransch.

Kunden
När digital signage-leverantören MultiQ för tre år sedan fick uppdraget att göra installationer i 10 testbutiker av Svenska Spels totalt 6500 butiker, var det ett för den tiden ganska banbrytande projekt. Svenska Spels kundkontakt sker ofta i butikens eller kioskens spelhörna, där det fullkomligen dingnar av kuponger, skyltmaterial och affischer. Mats Grönqvist är chef för IT och Logistik i Butik på Svenska Spel. När han var med om att initiera projektet använde man vanliga skärmar.

 Varför gör ni nu detta ”tekniksprång”?
- Vi ville underlätta för ombuden att jobba med spelinformationen och reklam- och kampanjutbudet på ett effektivt sätt, säger Mats Grönqvist. Vi får nu ut uppdaterad och relevant information till de idag 100 butiker som har det vi kallar digitala skyltar. Kunderna kan spela på Oddset och Stryktipset, samtidigt som de kan se färska speltips från olika oberoende källor på skärmen. Det har varit väldigt uppskattat.

Idag har man helt övergått till touchskärmar, vilket ytterligare har ökat interaktionen med kunderna. Totalt är ca 1000 touchskärmar utplacerade.
- Det är höga investeringskostnader, säger Grönqvist. Inte bara i reda pengar, utan kanske mest i tid. Tid för att hitta rätt i sättet att kommunicera. Det har också för oss varit viktigt att bidra till att få en ren, snygg och uppdaterad spelmiljö för våra kunder och ombud. 

Hur tänker ni kring ROI?
- För oss som statligt spelbolag innebär det här projektet ingen ekonomisk vinst, och vi säljer heller ingen reklam i skärmarna. Det ska vara ett nollsummespel, men vi tar ut en driftshyra från ombuden för att täcka kostnaderna. 

Slipper ni inte en del trycksakskostnader?
- Vår verksamhet är så oerhört kampanjintensiv, så det blir väldigt mycket av det i alla fall. Men om ett par år kan man absolut tänka sig en situation där vi har fler och större skärmar ute – då kanske vi kan reducera trycksaksproduktionen. 

Vad är ditt råd till företag som funderar på att investera i en digital signage-lösning?
- Nummer ett: jobba med content. Nummer två: jobba med content. Nummer tre: jobba med content. Nummer fyra: välj en leverantör som klarar hela värdekedjan – annars blir det en djungel av logistiklösningar och serviceavtal. 

Kreatören
Stefan Noble är vd på Visual Art, ett företag som under sina tio år har gått från en tillvaro som produktionsbolag inom rörlig media till att allt mer involvera sig i hela projekt. Företaget vill smälta samman kompetens inom IT och reklam för att skapa det bästa innehållet, och digital signage är en viktig del. Bland kunderna finns bland annat tv-bolag, skivbolag och Hollywood-producenter. Största kunden är dock McDonald's med 230 restautanger.

För McDonald's har ni även projektansvar - varför vill ni ge er in på det området?
- Vi har märkt att det spelar ingen roll vilket innehåll vi har om inte tekniken fungerar. I en perfekt värld skulle vi naturligtvis helst fokusera bara på det vi är bäst på, det vill säga innehållsproduktionen.

På kontoret har Visual Art en 3D-skärm som man testar. Sådan teknik tror Stefan Noble absolut kommer mer och mer, men framförallt handlar digital signage inom en snar framtid om ökad interaktivitet med kunden, till exempel möjlighet till direktkommunikation via sms eller mms, och möjligheten att ladda ner låtar eller ringsignaler via en skärm i butiken.
- Men det är ingen idé att rusa iväg med tekniken om inte allt är på plats. Visst kan det funka, men det är också oerhört dyrt. Även idag finns enkel teknik som är effektfull.

Visual Art driver även den så kallade Stureplansskärmen i Stockholm tillsammans med Ad City Media, och ansvarar för själva kanalen.
- Vi har också något som kallas Travel TV, som finns på 17 olika flygplatser i hela landet. Då kanske man sitter i en timme på samma plats, vilket gör att flödet på skärmen är oerhört viktigt, och att innehållet inte upprepas. Det blir en blandning av redaktionellt material, väder, resereportage och reklam. Vi har olika färgscheman på kvällen och på dagen, för att resenärerna inte ska komma till nästa flygplats några timmar senare och mötas av exakt samma sak på skärmarna där. På McDonald's sitter folk bara i 17-18 minuter, men där byter vi också innehåll mellan lunch och middag. Det är jätteviktigt för oss att kunden inte "stänger av" mediet mentalt.

Visual Art har alla miljöer uppbyggda på kontoret i Stockholm, med samma skärmar som man har ute på stan för att verkligen få rätt känsla för mediet.
- Marknaden börjar mogna nu. För oss gäller det att producera innehåll som ingen vill zappa bort.

Forskaren
Ulf Johansson är professor i marknadsföring och arbetar på företagsekonomiska institutionen vid Lunds Universitet. På senare år har han inriktat sig på marknadsföring inne i butik. Han är även ordförande i nystartade ZetaDisplay Retail Academy, en forskningsgrupp som ska skapa och driva projekt kring framför allt butiks-tv och dess påverkan på konsumenter. Hittills har projektet resulterat i två magisteruppsatser i ämnet, men planer finns på större projekt senare i år.
- Vi vill testa hur digital signage kan vara varumärkesbyggande, säger Johansson. Vi vet att det är lätt att påverka och mäta i den nedre delen av köpcykeln, men i den övre delen är det ganska outforskat, där det handlar om värderingar, kunskap och inställning.

Ulf Johansson tycker att företagen inom digital signage fortfarande fokuserar för mycket på att kortsiktigt få igen sina investerade pengar.
- Vi vet sedan tidigare att stimuli i butiken påverkar konsumenterna och driver försäljningen. Men vi vet fortfarande väldigt lite om vad som händer långsiktigt. Det är svårt att följa effekterna, men det finns många exempel på skärmar som är till för att skapa miljö, känslor och upplevelser. Den här typen av värden har företagen förståeligt nog väldigt lite kunskap om – de är mest intresserade av den omedelbara försäljningsökningen.

Artikeln har tidigare publicerats i Mediaplanets tematidning Digital Signage, februari 2008. Distribution med Dagens Industri.

Digital signage: ZetaDisplay söker stora kunder med komplexa behov

ZetaDisplay vill vara helhetsleverantör åt stora kunder med komplexa behov.
- Vi vill bli ledande i Norden, från det skall vi bygga vidare i Europa, säger Leif Liljebrunn, vice vd. 

Trots att väldigt lite officiell statistik kan styrka det, vet både handlare och varumärkesleverantörer att de säljer fler av sina produkter med hjälp av digital signage. Med allt billigare infrastruktur banar detta också vägen för mängder av skärmar med alla möjliga olika avsändare.
– Många varumärkesleverantörer vill få in egna gratisskärmar i butikerna, men man ska vara försiktig – det kan till och med skada butikens eget varumärke, säger Leif Liljebrunn, nyss uppflugen till Stockholm från det nuvarande huvudkontoret i Malmö. Nuvarande, eftersom även ZetaDisplay märker att det är i Stockholm kunderna finns. En etabering i Stockholm planeras med sälj- och projektresurser, men den tekniska utvecklingen vill man ha kvar i Malmö, där det är lättare att behålla viktig kompetent arbetskraft.

Sedan starten 2003 har ZetaDisplay utvecklats och vuxit till en stor aktör inom digital signage, och man föredrar att ha kontroll över i princip allt i projektens värdekedja – från hårdvara till innehåll.
– Vi vill absolut vara en helhetsleverantör, säger Leif Liljebrunn. Vi erbjuder allt från business case, installation, leverans, plattform och drift, till underhåll och innehåll. Vi har egna medieproduktionsavdelningar i Sverige, Norge och Danmark, och vi sysslar egentligen med allt i kedjan utom försäljning av reklam. Det bör våra kunder göra själva, eller andra som är bättre på det och har det som sitt kompetensområde. Kompetensen vad som driver denna affär är dock intressant och det jobbar vi med för att lära oss mer om.

Forskning inför framtiden
Enligt ZetaDisplays undersökningar får en reklamfilm i dagligvarubutik max vara elva sekunder lång för att locka kunderna. Det är vad den uppmätta uppmärksamhetsgraden tillåter. För att bland annat forska kring det man inom företaget kallar Last Meter Marketing, har man initierat en forskningsakademi vid namn ZetaDisplay Retail Academy, som innehåller nyckelpersoner från forskning, handel och näringsliv. Intiativet syftar till att höja kompetensen på området med egen forskning, både till egen verksamhet och till marknaden. Kunderna ska få testa resultaten innan de offentliggörs. Siffror och statistik är fortfarande hemligt för omvärlden, men till viss del kommer material att publiceras i egna tidningen ZetaNews.
– Vi letar hela tiden efter modeller för att empiriskt kunna mäta värden i digital signage-processen, berättar Leif Liljebrunn. Dessutom måste vi lära oss vilka värden det faktiskt är. Exempelvis testar vi hur man bygger ett varumärke med hjälp av digital signage. Hur skärmarna ska sitta, vilken storlek de ska ha, och vilka budskap som fungerar bäst.

Danmark i framkant
I Danmark har ZetaDisplay använt så kallat eyetracking och headtracking för att undersöka exakt var kunderna tittar, hur länge och vilken könsfördelning det är mellan reaktionerna på budskapen. Bland annat jobbar man där med installationer för Jysk bank, Carlsberg och shoppinggallerian Magasin.
– I Danmark märker man nu den "andra vågen" inom digital signage – kunder som provat en första gång och som förstår nyttan, men byter leverantör för att de har bättre kunskap och högre krav nu. Överlag möter vi allt duktigare köpare som vill ha kontroll. Vi kan tydligt se att det är print som tar stryk när fler och fler upptäcker digital signage.

Leif Liljebrunn menar att Danmark kommit längst på området av de nordiska länderna. Sverige och Norge ligger ganska lika, medan Finland halkat efter. Samtidigt är många av de nordiska kedjorna samma över hela Norden, så en implementering hos svenska varumärken sprider sig ofta till resten av Norden.

Stora varumärken har mer att tjäna
Tester visar att det faktiskt är 30-60% högre uppmärksamhetsgrad vid rörlig media kontra print. Om det är kö vid kassan kan det vara upp till 90%, men om det inte är kö kanske ingen tänker på skärmen alls. Därför är det extra viktigt att se till att skärmen är rätt placerad. Vem vill upptäcka ett kanonerbjudande när man är färdigshoppad?
– Skärmar i butik fungerar naturligtvis inte på alla varor. Större varumärken som Coca-Cola har till exempel mer att vinna på att stärka budskapet än en mindre konkurrent. Chips är ett exempel på en produkt som det är meningslöst att pusha för – det köper folk ändå. Dessutom är det ganska låga marginaler. Däremot kemikalier som diskmedel och tvättmedel är lättare att sälja mycket av med hjälp av en installation. På Team Sportia märkte de att de lyckades sälja betydligt mer av den dyrare produkten som skärmen visade, trots att den stod precis bredvid ett billigare erbjudande.

Stora kunder, komplexa projekt
Leif Liljebrunn framhäver med hjälp av en enkel positioneringskarta att ZetaDisplay gärna befinner sig på den delen av marknaden som stavas både stora kunder och komplexa projekt. Komplexa i den bemärkelsen att de kanske har kedjor i olika länder, med olika varumärken, och storlek på butikerna, olika zoner i butiken och olika målgrupper.
– Våra projekt är oftast så stora att det krävs ett gediget business case innan man börjar, och man måste upp på ledningsnivå för att fatta besluten.
ZetaDisplay gör alltid ett pilottest för att mäta hur kampanjen ska genomföras (och om den ska genomföras). Först gör man ett urval med ett antal butiker – det kan skilja mellan exempelvis storstad och landsort. Sen kör man mätningar i några "skuggbutiker" samtidigt, utan skärmar. Man måste mäta vid olika tillfällen för att det inte ska bli skevt.
– Ibland släcker vi också skärmarna för att se om det blir någon skillnad. Dels kan vi mäta ren omsättning och antal kunder, rörelse i butik, men dessutom kan vi mäta exakt hur länge kunderna stannar kvar i butiken. Innehållet trimmas under tiden för att uppnå optimal effekt. Ser vi inte att en digital signage-lösning kan ge en långsiktig effekt avråder vi kunden från att gå vidare. Men den informationen är förstås också värdefull.


Fakta
Alla ZetaDisplays studioprogramvara, skärmar och mediespelare stöder full HD. Skärmarna skräddarsys efter egna behov, och varken spelare eller skärmar innehåller några lösa komponenter. Skärmarna är täckta med ett skyddsglas, och ofta bygger man in mediaspelaren direkt i skärmen. Skärmarna styrs med hjälp av GPRS, 3G eller bredband och i butik i ett nätverk med lan,wlan eller Bluetooth, som räcker 250 meter. Om uppkopplingen går ner, finns det plats för 4 gb filer i mediespelarna, så skärmarna fortsätter oförtrutet att visa mediefilerna.

Artikeln har tidigare publicerats i Mediaplanets tematidning Digital Signage, februari 2008.