Historien om Vasa
Bränder, förflyttningar och svenska kungar är inte helt ovanliga inslag när det gäller historien om finska städers uppkomst och utveckling. Vasa är ett intressant historiskt resmål för den som vill veta mer om Sverige och Finlands gemensamma bakgrund.
Vasa grundades av Karl IX år 1606, som en handels- och hamnplats. De första invånarna kom dock redan på 1200-talet, och på 1300-talet uppfördes ett slott och en kyrka.
Gustav Vasa anlade på 1500-talet en kungsladugård i Vasa och han byggde där även ett vapenlager. Gården blev till en utbildningsinstitution för gårds- och jordbruksarbete. Denna finns kvar än idag (med en något annan profil), och heter nu Vasa Yrkesinstitut, men i folkmun heter det Korsholms skolor.
1776 lät en annan omskriven svensk kung, Gustav III, bygga ett hovrättshus i Vasa vilket blev den andra hovrätten i hela Finland. Det var den store arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz som ritade. Fram till hovrätten går den vackra Gustav III's allé. Tidigare var där björkar, men idag är det lindar som kantar vägen.
1852 – den stora branden
Vasa brann den 3 augusti 1852, vilket givetvis innebar ödesdigra konsekvenser - den bestod nästan bara av trähus. Invånarantalet var då 3200. Bland annat brann Vasas Svenska Pojklyceum ner, en skola där den mest kände eleven var nationalskalden Johan Ludvig Runeberg.
Hovrätten och en handfull andra stenhus var de enda byggnader som blev kvar efter branden, och där finns idag bland annat Gamla Vasa Museum - beläget i det enda privata hus som klarade sig undan lågorna. Idag är den vackra hovrättsbyggnaden ombyggd och omdöpt till Korsholms kyrka, med en senare tillkommen kyrkklocka på gården. Korsholm är också namnet på mycket av det som var det gamla Vasa.
På 1860-talet upptäcktes att landhöjningen med hela 1 cm per år kunde skapa problem, och man beslöt sig då för att i princip bygga upp hela Vasa på nytt, sju kilometer närmare kusten. Det byggdes skolor, kyrkor, bostadshus och ett fängelse, som idag har ett av stadens mest attraktiva lägen. Bygget pågick under den ryska tiden, och arkitekt för detta var svenske Carl Axel Setterberg.
För mer info: http://matkailu.vaasa.fi
www.turismosterbotten.fi
Fakta om Vasa
Staden har 58.000 invånare, varav 72 % är finskspråkiga och 25 % svenskspråkiga. Det är bara 8 mil från Vasa till Umeå.
Kultur i Vasa
Wasa Teater
1919 fattades beslutet om att uppföra en permanent teaterscen i Vasa. Till en början höll man till i Hotell Ernsts provisoriska lokaler, men genom åren lyckades Wasa Teater annektera en allt större del av hotellet. Tyvärr totalförstördes teatern i en förödande brand 1953, men redan två år senare kunde Wasa Teater åter öppna, med hjälp av insamlingar och donationer.
Teatern utnämndes till regionteater för Österbotten 1981, vilket både innebär att man ofta spelar ute i landet, samt sätter upp lokala produktioner på regionens olika orter. Idag drivs Wasa Teater av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, som består av sexton svensk- och tvåspråkiga kommuner i Österbotten. Den regionala förankringen ska alltid genomsyra teaterns verksamhet, men repertoaren spänner brett över både barnteater, musikaler, klassiker och gästspel. Idag finns fyra scener som tar mellan 60 och 270 platser.
Just nu spelas Jag ångrar ingenting, historien om Edith Piafs liv, fram till årsskiftet. Manus och regi av Peter Snickars, i huvurollen Maria Udd.
Nutidsdramat Onödiga människor i regi av Joakim Groth spelas fram till den 29 januari 2009.
För mer info: www.wasateater.fi
Art City Vaasa
Är du kulturintresserad? För sex Euro kan du med ett Art City Vaasa-pass få fyra dagar av fria inträden och rabatter till museer, utställningar, teaterföreställningar och kulturevenemang i staden. Läs mer på www.artcityvaasa.com.
Vasa Opera
Sedan 1956 har Vasa Opera framfört sina operaproduktioner – 83 stycken har det blivit så här långt. Just nu ser vi fram emot J Offenbachs komiska opera Orfeus Manalassa, som har premiär 9 och 10 januari 2009. Läs mer på www.vaasa.fi/ooppera
Litteraturfest i Vasa
Mellan 7 och 9 november är det dags för Vaasa LittFest Vasa – en kostnadsfri, tvåspråkig litteraturfestival som i år anordnas för tionde gången. Konstnärlig ledare är Anja Snellman och temat för i år ”Författare och media”. Syftet med festivalen är att utveckla litteraturkännedomen i Vasa och resten av det tvåspråkiga Österbotten.
Läs mer på http://littfest.vaasa.fi
Kvarkens skärgård
Finlands första naturarv är ett fascinerande stycke naturhistoria. Landhöjningen pågår konstant, och om 2500 år beräknas vi kunna promenera över till Finland från Höga Kusten.
Utanför Vasa och Korsholm ligger den så kallade Kvarken, ett bälte av tusentals kobbar som sakta men säkert reser sig alltmer ur vattnet, med en ungefärlig hastighet av 8 millimeter vare år. Tillsammans med Höga Kusten skapar Kvarken en geologisk enhet, och mellan de två är det ungefär 150 kilometer – och 7000 kobbar. 2006 upptogs Kvarkens skärgård på UNESCOs lista över världsnaturarv.
Kvarkens bergrund bildades för 1300-2000 miljoner år sedan, men dagens skepnad har till stor del formats av den senaste istidens skoningslösa frammarsch. Landhöjningen bidrar till att landskapet är i ständig förändring. Ett omfattande naturskyddsprogram har arbetats fram för att på bästa sätt värna om det stora naturområdet. Ett iögonfallande inslag är de så kallade De Geer-moränerna som sticker upp ur vattnet som smala parallella ränder och bildar ett spännande landskap.
För mer info:
www.kvarken.fi
www.kvarkenguide.org
Fakta
Kvarkens skärgård är ett naturarv på UNESCOs lista över världsarv.
Men i Finland finns det även sex kulturarv:
Sveaborg (1991) www.suomenlinna.fi
Gamla Raumo (1991) www.oldrauma.fi
Petäjävesi gamla kyrka (infördes 1994) www.petajavesi.fi/kirkko
Verla träsliperi och pappfabrik (1996) www.verla.fi
Sammallahdenmäki rösgravfält från bronsåldern (1999) www.nba.fi/sv/sammallahdenmakilappi
Struves kedja (2005)
En sammanställning över Finlands världsarv finns på www.nba.fi/sv/varldsarvet
Artikeln även publicerad i tidningen Finland - weekend & winter 2008/2009.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar