Modern Energi - Dags för nya energikällor

Förnybara energikällor är att föredra framför fossila bränslen – så långt är vi alla överens. Men därefter går meningarna isär. Ifall det fanns ett unisont och definitivt svar på frågan om framtidens el- och bränslekällor skulle utvecklingen inte fortgå som den gör. Problemet stavas pengar. Fortfarande gäller att få ut mest möjlig energi per investerad krona, vilket är anledningen till att kärnkraften inte bara finns kvar, utan dessutom kanske utökas. Här är några av de förnybara energikällorna som ska rädda oss och våra barnbarn.


Vågkraft
Att utvinna energi från vattnets naturliga rörelser är både logiskt och potentiellt oerhört effektivt. Och minst sagt förnybart. Olika tekniker finns – de flesta system för vågkraft fångar vågrörelser vid havsytan, men det finns även de som får energi från bottenvågorna. Ljudlöst och stormtåligt fungerar det som en dörr med gångjärnen fastskruvade i havsbotten.

På Uppsala Universitet forskar man ända sedan 2002 kring vågkraft vid havsytan i det så kallde Lysekilsprojektet. Generatorerna står sammankopplade på havsbotten och drivs via stora guppande bojar vid havsytan. Den alstrade strömmen omvandlas till likström och kan föras direkt via kablar in till land.

Utnyttjandegraden för vågkraft är förhållandevis hög, mellan 35-50 procent i svenska vatten och upp till 70 procent i större hav. Och eftersom 70 procent av jorden är täckt med vatten, är potentialen för vågkraft stor: olika uppskattningar visar på 10.000 till 15.000 TWh per år på global nivå.

Läs mer: www.svc.nu – Svenskt VattenkraftCentrum


Solenergi
Solstrålning är ett skonsamt och billigt energialternativ. Eftersom en solenergianläggning nästan inte kostar någonting i drift, blir investeringen en engångskostnad som snabbt skrivs av och betalar sig.

Byggnader med varmvattenbehov under sommaren har nytta av solfångare, medan elektricitetsgenererande solceller är mer aktuellt för de fall då vanlig elektricitet är dyr eller omöjlig att installera. Solfångare omvandlar solstrålningen till värme, medan solcellerna omvandlar till elektricitet.

Ett solvärmesystem består i regel av solfångare, solfångarkrets och värmelager. I Sverige finns ungefär 15.000 solvärmesystem, varav de flesta finns installerade i småhus. Systemet kan exempelvis kopplas till varmvattenberedare eller till en pool.

De främsta fördelarna med solvärme är att det är miljövänligt: det ger mycket liten miljöpåverkan, både vid produktion, bruk och återvinning. Solvärmen är gratis och påverkas inte av fluktuerande energipriser. När anläggningen är betald är energin närmast gratis. Nackdelar? Antalet soldagar är tyvärr inte skyhögt här i Sverige, och ett värmesystem måste kompletteras med någonting annat under vinterhalvåret.

Läs mer: www.svensksolenergi.se


Bioenergi
Biobränslen står idag för en femtedel av Sveriges energiförsörjning, och är ett samlingsnamn för alla bränslen som kan hämtas direkt från naturen. Ved, bark och spån är vanliga ingredienser, ofta rester från skogsavverkning eller pappersmassaproduktion. Energiskog, energigräs, halm, torv och vissa sopor kan också användas.

Processen går till så att bränslet förbränns i ett kraftvärmeverk (som tidigare förmodligen eldades med olja). Ångan som bildas knuffar igång en elskapande turbin, och värmer samtidigt upp vattnet i fjärrvärmenätet. Dessutom utvinner man drivmedlet etanol. Både värme, elektricitet och drivmedel på samma gång med andra ord. Askan som blir över är dessutom utmärkt gödning för skogen.

Faran med biobränsle är att det kan bildas kväveoxid, stoft och andra gifter vid eldning och förbränning. Detta försöker man reducera genom att tillverka pellets, briketter och pulver.

Läs mer: www.energikunskap.se


Vindkraft
Vind skapas av temperatur- och tryckskillnader som uppstår av solens energiinstrålning. Vindkraften är minst sagt förnybar, miljövänlig och stabil. Man räknar med att ett svenskt vindkraftverk kan producera el under 6.000 av årets 8.760 timmar.

I slutet av 2008 fanns det 1.156 vindkraftverk i Sverige, och regeringens elcertifikatsystem gör att vindkraften just nu högprioriteras. Branschorganisationen Svensk Vindenergi spår att vindkraften kan behöva mer än tredubblas till år 2016 för att möta regeringens tuffa miljömål.

Man skiljer mellan landbaserad och havsbaserad vindkraft (offshorevindkraft). Den landbaserade är billig men potentiellt störande, medan den havsbaserade är dyrare men effektivare. Hittills är det landbaserad vindkraft som stöds politiskt.

Läs mer: www.svenskvindenergi.org

Artikeln tidigare publicerad i tematidningen Modern Energi, producerad av Smart Media och distribuerad med GP i november 2009.