Modern Energi - Offshorevindkraft

Det blåser till havs – offshorevindkraft är effektivt och kan rädda EUs framtida energimål

När kraven på förnybara energikällor ökar flyttar vindkraftverken ut till blåsten i havet. Men än så länge är den kostsamma elproduktionen främst en fråga för andra europeiska länder.

EU har satt ett mål på 20 procent förnybar energi till år 2020. Många länder kommer ha klara problem att uppfylla dessa krav, både för att man förlitat sig på främst fossila bränslen, samt att det kan finnas rent logistiska problem att bygga ut exempelvis vindkraft i landet.

Offshorevindkraft – eller havsbaserad vindkraft – vinner mark i energimixen tack vare dess höga produktionspotential.
– Framförallt blåser det betydligt bättre ute till havs, säger Kajsa Olsson, kontaktperson för Nätverket för vindbruk på Energimyndigheten. Dessutom slipper man ta hänsyn till andra intressen, till exempel grannar som störs.

Men havsbaserad vindenergi är också betydligt dyrare att framställa än den på land. Finanskrisen har inte heller skyndat på investeringarna.
– Kabeldragning och underhåll är oerhört kostsamt till havs, säger Kajsa Olsson. Det är främst länder med bra stödsystem som ser ekonomi i att bygga vindkraft till havs, eller länder där det inte finns bra vindlägen på land.

Om EU har tuffa miljömål är det inget mot de svenska. Hela 50 procent av energin ska komma från förnybara källor år 2020. Då måste den havsbaserade vindkraften komma som en skänk från ovan, eller?
– Det är tveksamt om Sverige kommer att behöva använda sig av havsbaserad vindkraft för att uppnå målen, säger Gunnar Fredriksson, vice vd för branschorganisationen Svensk Vindenergi.
– Det finns fortfarande bra lägen på land. Däremot finns det många länder i Europa som behöver köpa grön el för att nå upp till sina egna mål, och där ser vi stora möjligheter att de investerar i havsbaserad vindkraft i Sverige.

Han tar Luxemburg som exempel, ett tätbefolkat land utan kustremsa eller naturtillgångar. De måste helt enkelt skaffa sig den gröna energi de behöver, och det kan de genom att bygga egna vindkraftverk i exempelvis Sverige, eller genom att köpa in sig med andelar i kommande projekt. Elen kan gå till Sverige, medan Luxemburg får ta del av den gröna statistiken.

Mycket av offshoreproblematiken grundar sig i att Sverige hitills saknar statliga stödsystem för den typen av utbyggnad. Den svenska modellen med elcertifikat fungerar så att de billigaste energikällorna prioriteras först, till exempel byte från kolpannor till biobränsle. Nu är det landbaserad vinkraft som står näst på tur – det är billigt och utvecklingen går snabbt. Det finns inget speciellt stöd för offshore ännu på ett tag från den svenska regeringen.

Men Sverige är ändå långt framme i utveckling och utbyggnad av offshorevindkraft, med en frädig kapacitet på 113 MW i skrivande stund. Det pågår en rad stora offshoreprojekt utanför Sveriges kuster – främst de södra – och tillstånd för ca 8 TWh finns ute. Branschen tror dock inte att det kommer vara svenska pengar som driver den utveckligen de närmaste åren.
– Visst finns det ett par inhemska projekt i drift, men nu investerar man stort i främst Storbritannien, som har bättre stödsystem för offshorevindkraft, säger Gunnar Fredriksson.

Är inte det ett varningstecken, att svenska bolag går utomlands och investerar istället?
– Det är klart att det hade varit roligare om de investerat i Sverige istället, men det är för låga ersättningsnivåer här helt enkelt. De är vinstdrivande bolag som alla andra och måste göra det som är bäst för affärerna.

Ändå har ni precis haft en stor offshorekonferens i Stockholm i september. Hur gick det?
– Det blev en jättesuccé faktiskt. Vi hade räknat med runt 2500 besökare och fick snarare 4800, så vårt största problem var att det blev lite trångt. Vi arrangerade tillsammans med EWEA (European Wind Energy Association), så det var ett Europeiskt event med besökare från hela världen. Europa är en potentiell jättemarknad för havsbaserad vindkraft de kommande åren.

Tycker ni på Svensk Vindenergi att Sveriges miljömål är rimliga?
– Absolut. Det handlar ju inte bara om el, utan om den totala energiproduktionen. Vi måste helt enkelt spara en väldans massa energi, även om elkonsumtionen kanske går upp samtidigt. Om vi till exempel går från bensindrivna bilar och oljepannor till elbilar och bergvärmepumpar, kommer vi drastiskt att kunna spara mycket energi, samtidigt som behovet av el ökar. Då gäller det att vi har kapacitet att producera denna gröna el på ett bra sätt, och där är vindkraft överlägset än så länge.


Fakta vindkraft
Medan ett landbaserat vindkraftverk kostar 15-18 miljoner kronor per MW, kostar offshorevindkraft dubbelt så mycket – mellan 30-40 miljoner kronor per MW. Lillgrund i Öresund är Sveriges största havsbaserade vindkraftverk med kapacitet på 110 MW. I Kalmarsund finns vindkraftverket Utgrunden och Yttre Stengrund i drift, med kapacitet på 10 MW vardera.

Svensk Vindenergi
Branschorganisation för Sveriges vindenergibolag med 115 medlemmar. Sveriges Vindenergi vill arbeta som gemensam röst för sina medlemsbolag i alla frågor som rör vindenergi.
www.svenskvindenergi.org

Nätverket för vindbruk
Det nationella Nätverket för vindbruk arbetar för en ökad utbyggnad av vindkraft. Syftet med nätverket är att sprida kunskap och information om vindkraft och stödja regionala initiativ av nationell betydelse. Nätverket för vindbruk har bildats på uppdrag av regeringen.
www.natverketforvindbruk.se

Artikeln tidigare publicerad i tematidningen Modern Energi, producerad av Smart Media och distribuerad med GP i november 2009.